DNB: Inflationsmålet gör Riksbanken enögd

Inflationsmålet bidrar till en tillgångsprisinflation och gör Riksbanken enögd, skriver DNB:s Ulf Andersson och Thomas Jellvik.
Riksbanken
Foto: Hasse Holmberg / TT

Riksbankens penningpolitik har syftat till att skapa konsumentprisinflation, men det har man misslyckats med, påpekar Ulf Anderssonchef för DNB Markets Sverige, och Thomas Jellvik, makroanalytiker på DNB, i sin senaste reflektion. Dock har man bidragit till en desto högre tillgångsprisinflation. Denna fångas emellertid inte upp av KPIF och är därmed helt utanför Riksbankens målbild.

Dessutom, menar de, har hushållens skuldsättning ökat dramatiskt, både i form av bolån och konsumentkrediter. Hushållens skuldsättning uppgår nu till 190% av disponibel inkomst – en väldigt hög nivå.

”Sammanfattningsvis kan vi konstatera att den extremt expansiva penningpolitik som har förts under lång tid och som har haft en enda målvariabel, KPI/KPIF, inte varaktigt har lyckats etablera inflationen runt det uppsatta målet på två procent. Vi ser det också som högst osannolikt att så kommer att ske under överskådlig framtid. Däremot har denna penningpolitik varit starkt bidragande till en skenande tillgångsprisinflation, ett argument som Riksbanken något överraskande verkar fjärma sig från”, skriver de.

De menar att även om sådant som ränteavdrag och generösa amorteringsvillkor bidragit till boprisutvecklingen, går det inte att bortse ifrån att de de extremt låga räntorna varit avgörande för utvecklingen på tillgångsmarknaderna.

Riksbanken har ett väldigt smalt uppdrag och kan inte ensamma kan hållas ansvariga för sin ”enögdhet”, inflikar Ulf Andersson och Thomas Jellvik, men menar att bankens agerande leder till en över tiden felriktad penningpolitik.

”Om Riksbanken hade haft fler målvariabler att ta hänsyn till i sina penningpolitiska beslut skulle den extrema utvecklingen på tillgångsmarknaderna kunna ha dämpats, de samhällsekonomiska snedvridningarna minskats liksom risken för framtida finansiella kriser”, skriver de.

Men utöver att prisstabilitetsmålet behöver anpassas efterlyser de även att det stabiliseringspolitiska ramverket ses över:

”Det är med andra ord dags att se på problemen med helt nya ögon.”