DNB: Kronans förstärkning avtar

Klättringen av kronkursen kommer att avta, skriver DNB i sitt veckobrev.
Pengar

Börsen har de senaste veckorna drivits av en optimism över ekonomiernas återöppnande och OMX30 är upp 14 procent sedan mitten av maj och 30 procent upp från lägstanoteringen i mars.

”Nu tycks TINA- och FOMO-argumenten ta över på kort sikt, vilket banar väg för en fortsatt styrka fram till sillen i midsommar givet att vi inte får några större bakslag i omvärldsutvecklingen”, skriver Ulf Andersson och Thomas Jellvik vid DNB Markets i sin makroanalys.

Dock ser banken hög risk för besvikelse i samband med nästa rapportsäsong i juli, speciellt då värderingarna på nästa års vinster redan är på väg mot P/E 18-20.

Även den svenska kronan har stärkts men DNB tror att den förstärkning som setts den senaste tiden att avta.

Enligt DNB är det strukturella förändringar i svensk ekonomi som förklarar de senaste årens trendmässiga försvagningen av kronan, något som en traditionell PPP-modell inte lyckas fånga upp.

Dels är det mer relevant att beakta enhetskostnaden på svensk arbetskraft istället för KPI-baserad inflation. Dels justeras svensk KPI-statistik mer effektivt för kvalitetsförändringar i KPI-korgens produkter och tjänster än vad som är fallet i många andra länder. Dessutom har försämringen i Sveriges terms of trade försämrat svensk konkurrenskraft mer än vad produktiviteten har stärkt den.

Med detta som underlag menar DNB att kronförsvagningen de senaste åren är befogad och den nuvarande värderingen rimlig.

”I väntan på strukturella reformer som möjligen kan stärka kronan på lång sikt är det orimligt att vänta sig de kronkurser som vi såg för fem år sedan då EURSEK noterades runt 9,00”, skriver artikelföfattarna.

DNB menar att osäkerheten i den globala ekonomin, som de ser som långvarig, kommer att sätta press på den svenska kronan. Således kommer den förstärkning som setts den senaste tiden att avta. Det är möjligt att EURSEK stärks till nivåer kring 10,25 men nivåer under 10,00 är inte sannolika, menar de.

Här lägger dock DNB in en brasklapp och menar att bakslag såsom exempelvis fördröjningar av ett coronavaccin eller ett upptrappat handelskrig mellan USA och Kina, kan leda till att EURSEK försvagas till 11,00 igen.