Dyr riskspridning med fonder

Orimligt hög totalkostnadsandel (TKA) hos många fonder plus att det dessutom finns kostnader som nästan ingen redovisar (valutaväxling och skatt på utländska utdelningar, se artikeln ”Sanningen om fondkostnaderna”) kan man allvarligt fundera om det alls är vettigt för svenska småsparare att investera utomlands via fonder.

Argumenten för att risksprida är visserligen övertygande. Lön, framtida pension och fast egendom har de flesta svenskar enbart i svenska kronor. För den som äger en villa eller bostadsrätt i Sverige är exponeringen extra stor. För att trygga sin framtida levnadsstandard är det därför viktigt att det privata sparandet främst ligger i utländska tillgångar (se »Köp bara internationella aktier« i 39/1996).

Och visst kan man betala lite grann för riskspridning, men när det visar sig att kostnaderna med utlandsfonder ofta är omkring tre procent per år så blir kalkylen en annan. Som visas i veckans Sparindikator på sidorna 6–9 är det förödande med höga årliga kostnader. Effekten för spararen sammanfattas i diagrammet härintill.

40 år

Veckans exempel i Sparindikatorn är ovanligt långsiktigt, hela 40 år. Då syns det extra tydligt hur avgörande låga årliga kostnader är.

Med en aktiefond får spararen behålla mellan 46 och 14 procent av det möjliga bruttosparandet (det belopp spararen skulle ha fått tillbaka om kapitalet inte belastades med några skatter eller avgifter). Bäst är några svenskregistrerade fonder med lågt TKA. Sämst är genomgående fonder registrerade i Luxemburg (se tabellen »Aktiefond« på sidorna 6–7 i nummer 24/1997).

Då är det bättre med en egen aktieportfölj. För den som bara har ett VP-konto (helt gratis) och använder strategin köp och behåll (som har flera fördelar, se förra veckans artikel »Det lönar sig att vara lat«) blir det betydligt billigare med egna aktier än med fonder.

På sidan 9 finns tabellerna »Egna aktier, normal« och »Egna aktier, passiv«. Bankernas olika avgifter medför som synes att spararen får behålla mellan 58 och 35 procent av det möjliga bruttosparandet.

Bara Stockholm

Det är betydligt bättre än den genomsnittliga aktiefonden. Förklaringen är förstås att även TKA på 2 procent per år blir förödande för den som sparar i 40 år.

Fast för att hålla kostnaderna nere bör den som själv köper aktier hålla sig till aktier noterade på Stockholmsbörsen. Att köpa egna utländska aktier är tyvärr mycket dyrt (se »Bara för de rika« i 16/1997).

För att ändå få riskspridning bör man försöka välja de börsbolag på Stockholmsbörsen som har största delen av sin tillverkning och försäljning utanför Sverige. Storföretag som ABB, Electrolux, Akzo Nobel, SCA, SKF, Atlas Copco och Esselte har nästan alla tillgångar utanför Sverige. Ja, glädjande nog för oss svenskar är vår aktiebörs ovanligt internationell. De flesta storbolagen på Stockholmsbörsen har en majoritet av sitt värde utanför Sveriges gränser.

Därför kan även den som väljer rätt svenska aktier i praktiken få en internationell aktieportfölj med bra riskspridning. Däremot bör man som svensk undvika till exempel banker och fastighetsbolag eftersom de normalt ger en mycket stor exponering mot Sverige.

Dessutom är en extra risk med eget aktiesparande att man frestas vara aktiv och köpa och sälja ofta. Då kan kostnaderna lätt bli betydligt högre än ett TKA på tre procent per år som vi varnat för. Förutom courtage drabbas man som småsparare ofta av »spread« mellan aktiernas köp- och säljkurs. Dessutom har aktivt eget aktiesparande en stor nackdel skattemässigt jämfört med fonder. Aktiefonder kan nämligen omplacera utan några negativa skattekonsekvenser för andelsägarna.

Utöver de rena kostnaderna i kronor och ören måste man förstås väga in det extra arbete som det medför att själv förvalta sina aktier. Så länge sparbeloppen är relativt små ger aktiefonder god valuta för pengarna.

Men även om bekvämligheten gör att valet faller på fondsparande så hindrar det inte att fondernas TKA är en viktig beslutsparameter. På 40 års sikt kan som synes spararens andel av bruttosparandet mer än halveras om man väljer fel fond.