Stålindustri
Ekonomen sågar stålprojekten: ”Måste få se lönsamhetskalkylerna”
I dag släpper Skandinaviska Policyinstitutet sin första rapport om de ekonomiska förutsättningarna för de gigantiska stålprojekten i norr. Redan innan första rapporten nådde allmänhetens ljus rönte granskningen stor uppmärksamhet. Rapporterna backas också finansiellt av några av Sveriges tyngsta investerare: Rune Andersson, Christer Gardell och Carl Bennet. Som Affärsvärlden avslöjat har också Wallenbergs och Johnsonsfärens stiftelser bidragit med finansiering.
Under tisdagen fick kritikerna en känga av Harald Mix, initiativtagaren till H2 Green Steel.
”Avseende H2GS hade det varit billigare för dem att ringa mig och fråga”, sa han till Di.
Författare till tre av granskningarna är nationalekonomen David Sundén. Den första i ordningen presenterades under ett seminarium på Sydsvenska Handelskammaren under onsdagen.
”Medvetet hållit mig borta”
Hade det varit enklare att ringa Harald Mix?
”Att vi skulle ringa och fråga honom är inte det som är vitsen här. Vitsen är att vara helt oberoende och inte ta in deras marknadsföringsmaterial. Utan att titta på det här utifrån ett helt nytt perspektiv”, säger David Sundén till Affärsvärlden.
”Jag har medvetet hållit mig borta från intressenter, då även de som har finansierat oss”, fortsätter han.
Den första rapporten utgörs till stor del av en omvärldsanalys. David Sundén säger att han spenderade två månader på att läsa in sig på marknaderna för järn, järnmalm och stål.
”Extrem konkurrens”
De två uppföljande rapporterna kommer utgöras av beräkningar i form av marknadsanalyser, något som Sundén beskriver som sin ”specialgebit” inom forskningen.
”Det finns nästan ingenting skrivet om det här, för det råder extrem konkurrens på marknaden. Alla håller sin analys för sig själva, vilket gör att det finns väldigt lite att läsa in sig själv på. Mycket har jag fått göra själv genom att göra marknadsanalyser från scratch.”
I rapporten uppskattar han att det finns 33 andra projekt i världen som precis som de svenska projekten planerar att tillverka järnsvamp via vätgas, varav 20 i Europa.
”Det som pågår i Sverige är ju inget unikt, utan det pågår i hela Europa. Till exempel var det bara häromdagen som British Steel meddelade att de skulle lägga ner sina masugnar i Skottland”, säger David Sundén och fortsätter:
”Konkurrenssituationen kommer att vara brutal. Både på grönt och brunt stål.”
Tror på SSAB:s omställning
En av David Sundéns huvudpunkter är att teknikerna som ska omstöpa den svenska stålindustrin inte är unika, och därför inte ger konkurrensfördelar. Han menar också att riskerna talar emot flera av projekten. Om H2GS skriver han att bolagets olösta problem, som hur de ska få tillgång till malmen, gör att planerna framstår som ”svåra att realisera inom uppsatta tidplaner med lönsamhet.”
Henrik Henriksson, som är VD för H2GS, kommenterade David Sundéns kritik under seminariet på onsdagen. Han välkomnade granskningen och höll med om tekniken inte är banbrytande. Men lyfte fram att de har en komparativ fördel mot konkurrenterna tack vare de låga elpriserna som finns i norra Sverige. Han påpekade också att de inte har tid att vänta med omställningen.
SSAB måste ställa om
Stålindustrin står för en tiondel av Sveriges koldioxidutsläpp. Talar inte det för att vi behöver genomföra projekten i norr?
”De stora utsläppen i Sverige kommer från SSAB. Och SSAB ska ställa om så de utsläppen kommer att försvinna. LKAB behöver inte ställa om för att SSAB ska kunna minska sina utsläpp”, säger David Sundén och fortsätter:
”Vi måste ju fortfarande ha en ekonomisk lönsamhet för att vi över huvud taget ska kunna göra omställningen. Och det är här jag tror många går vilse i just de här diskussionerna. Man har inte riktigt koll på vilka bolag och vad utsläppsminskningar kommer av.”
Enligt David Sundén är SSAB:s omställning från dagens koleldade masugnar till elektriska ljusbågsugnar en ”realekonomisk nödvändighet” och han frågar sig om den inte borde ha skett redan tidigare.
”SSAB gör det som de måste göra. Det finns liksom ingen annan väg att gå. De kommer inte kunna överleva på grund av att deras masugnar är så pass gamla. De måste pensioneras.”
”Men om man vill vara gnällig här så kan man fråga sig: varför gjorde ni inte det här tidigare?”
”Måste få se de här kalkylerna”
Kritiken vänder han i stället främst mot LKAB, som ska ställa om från att tillverka järnsvamp i stället för järnmalmspellets. En omställning som är förenad med stora risker, såväl ekonomiska som tekniska, enligt David Sundén. Trots det har LKAB inte presenterat någon lönsamhetsanalys.
”Jag är kritisk till att det här är statligt. Då måste man vara mycket mer transparent. Det handlar om 400 miljarder kronor har de sagt”, säger han och fortsätter:
”Har staten någonsin bestämt sig för att lägga 400 miljarder utan att det har ifrågasatts? Det har aldrig hänt. Det är 7% av BNP och måste diskuteras. Vi måste få se de här lönsamhetskalkylerna och hur de tänker.”
Till skillnad från SSAB påpekar David Sundén att LKAB har ett alternativ. Att stanna vid vad de gör idag och ”troligtvis få en väldigt stor lönsamhet”.
”Den riskjusterade avkastningen, det är den man skulle vilja se och bedöma att den är så pass hög att det är värt det här risktagandet.”
H2GS – upp till Harald Mix
Vad gäller H2GS tror inte David Sundén på projektet, men säger att investeringsbeslutet där i större utsträckning landar på privata investerare, till skillnad från fallet med helstatliga LKAB.
”Om de nu vill genomföra det här och plockar in privat kapital till från investerarna som tycker det ser bra ut. Då är det bara att tuta och köra.”
Att vara tidigt ute, som de svenska bolagen, tror han inte ger så mycket försprång för de svenska satsningarna.
”Många börjar med att ställa om till naturgas, vilket sedan kan ställas om till vätgas om det finns en lönsamhet”, säger David Sundén.
Det är inte första gången han ger sig in i ämnen där det finns starka uppfattningar – för att ifrågasätta dem. Häromåret väckte Sundén stor uppmärksamhet med en ESO-rapport där han ifrågasatte om Systembolagets monopol faktiskt bidrar till minskad alkoholkonsumtion.
På frågan om han dras särskilt till sådana ämnen svarar han jakande.
”Jag började ju med spelmarknaden. Det var min rapport om spelmarknaden som fick spelmonopolet att falla. Den spelmarknadsreglering vi har idag är baserad på den rapport jag skrev 2015.”
”Sen tyckte jag det var så roligt att jag gav mig på alkoholmarknaden. För det är så ofta det finns förutfattade meningar som inte är baserade på riktiga marknadsanalyser.”
Magnus Henrekson har varit projektledare för rapporterna från Skandinaviska Policyinstitutet. Han sitter i Stiftelsen Affärsvärldens styrelse.
LÄS OCKSÅ:
Avslöjar: Wallenbergstiftelse finansierar kritisk granskning av gröna stålet
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.