Glappkontakt med verkligheten

Balansen på Northvolt verkar vara 99% hållbarhet och max 1% lönsamhet. En sökning på ”sustainab” (vilket inkluderar ord som sustainable och sustainability) ger 391 träffar i Northvolts engelskspråkiga årsredovisning. En sökning på ”profitab” (vilket inkluderar ord som profitable och profitability) ger två (2) träffar.

Ordet ”climate” förekommer 99 gånger medan ordet ”margin” bara förekommer tre gånger. Ordet ”learning” (9 st) är vanligare än ordet ”earning” (7 gånger, dock enbart “av tvång” i tabeller och noter).

SEX HÅLLBARHETSMÅL

Den rimliga tolkningen av detta är att Northvolt är ett bolag som inte bryr sig så värst mycket om lönsamhet. Intrycket stärks när man på sidan 17 av 170 läser om ”Our goals”. Målen heter:

• Climate
• Energy
• Recycling
• Equality
• Supply Chain
• Cell Supply

Där tar det slut. Eller nej förresten, de sex målen preciseras och definieras föredömligt noga och det finns också ännu fler (!) hållbarhetsmål längre bak i årsredovisningen. Men ingenstans hittar jag ett enda finansiellt mål.

MONEY FOR NOTHING

Det här är ganska oerhört. Alltså att charma till sig 100 miljarder av andras pengar och sedan styra en organisation med nu 5000 anställda utan att tydligt kommunicera ett enda lönsamhetsmål.

Men siffrorna talar kanske ett än tydligare språk om hur mycket lite de som styr Northvolt bryr sig om lönsamhet. Tabellen intill visar ett utdrag ur den färska årsredovisningen.

En viktig slutsats av tabellen är att när Northvolt i fjol växte med 60% så ökade kostnader för sålda varor med ungefär 200%. Alltså motsatsen till skalfördelar. En bruttomarginal på -219% på en miljardomsättning kan man kalla för Ebberöds batterifabrik. I det här ljuset framstår Northvolts orderbok på 55 miljarder USD delvis som ett hot snarare än enbart en möjlighet.

FEL FINANSIERING

En annan observation över hur finansiellt nonchalant Northvolt drivs är att man nu lever på lånade pengar. Vid årsskiftet var de räntebärande skulderna 36 miljarder kronor och sedan dess har man tagit in ytterligare 13 miljarder kronor i lån, alltså totalt nära 50 miljarder kronor. 34 miljarder av lånen utgörs av konvertibler där ungefär 30 miljarder är ett lån där räntan börjar stiga med 1% per halvår från och med februari 2024 från nuvarande 8%. Det här blir snabbt väldigt dyrt.

Men räntenivån är egentligen det minsta problemet. Förlustbolag och start-ups bör inte finansiera sig med lån, punkt slut. (Se även Afv-artiklar om Cortus och Swedish Stirling på samma tema.) Skälet är så klart att lån idag innebär dubbla problem imorgon om inte alla planer går som på räls. Vilket de sällan gör.

IPO TILL VARJE PRIS

Afv har också läst Northvolt AB:s bolagsordning. Den har en komplexitet som inte går av för hackor. Tre aktieslag, A, D och E där de två sistnämnda ges ut i upp till 30 (!) olika serier. Alla utom A-aktierna är preferensaktier som löper med ränta och har olika extra rättigheter och förtur till kapital. Aktieutdelningar fördelas enligt ett “vattenfall” på hela fem olika nivåer. Utan att ha förstått allt så tycker jag lite synd om A-aktieägarna som alltså står allra sist i den mycket långa kön av investerare.

A-aktieägarna sitter dock på en joker som är att en börsnotering innebär en möjlig konvertering av såväl samtliga D- och E- aktier som konvertibler till nya A-aktier. Northvolts aviserade börsnotering 2024-2025 bör alltså ses som absolut nödvändig för de två stora A-aktieägarna, grundaren Peter Carlsson och Harald Mix investmentbolag Vargas.

EN VARGAS I FÅRAKLÄDER

Vargas är också storägare i en rad andra nystartade bolag med hållbarhetsprofil. Bland annat Polarium, ett annat batteribolag.  Nyligen visade DI:s Richard Bråse föredömligt tydligt att Polarium under den glättiga ytan verkar vara något av ett haveri. Krisen borde varit tydlig redan våren 2023 men i Q4 2022 sålde Vargas befintliga aktier för cirka 1 miljard kronor i Polarium till Alecta och två andra institutioner.

En känd finansman uppmärksammade Afv på att detta reser frågor om Vargas moraliska “hållbarhet”.

“Hur mycket visste Vargas om resultatutvecklingen i Polarium när man sålde dessa aktier? Hur mkt due diligence besvärade sig Alecta med att göra i samband med denna investering? Polarium var ju i själva verket konkursmässigt innan man lyckades vigga av en annan institution stora belopp i en riktad emission”, frågar sig finansmannen.

HUR LÅNGT RÄCKER ETT HANDHJÄRTA?

Man måste imponeras av Northvolt. Det är en bragd att lyckas bygga en stor batterifabrik. Northvolt planerar för sex (!) stora batterifabriker. Den senaste, #6, ska ligga i Kanada och kosta 55 miljarder kronor. Pengar som alltså inte finns klara för fem öre. Tvärtom talar allt för att kassaflödet är blodrött redan för de första fem fabrikerna under flera år framåt.

Northvolts företagskultur känns också ganska unik. Å ena sidan fokus på stora tunga fabriksinvesteringar. Å andra sidan noll fokus på avkastning. Det finns en minnesvärd bild i årsredovisningen som förmodligen är från en personalkonferens där hundratals Northvolt-medarbetare gör så kallade ”handhjärtan”. Låt oss hoppas att det är en besvärjelse som funkar.