Ekonomer: Negativa bolåneräntor lär dröja

Vid ett försämrat konjunkturläge skulle dock Riksbanken kunna rikta åtgärder som sänker bolåneräntorna under noll. Annars skulle det nog krävas ett införande av minusräntor på sparkonton innan det blir aktuellt med negativa bolåneräntor. Närmare till hands kan det vara att vissa bostadsrättsföreningar får betalt för att låna.

Den bilden ger tre ekonomer som Nyhetsbyrån Direkt varit i kontakt med angående möjligheten till negativa bolåneräntor.

Roger Josefsson, chefekonom på Macrobond, menar att Riksbanken antagligen skulle behöva sänka reporäntan ned mot -2 procent för att bolånenivåer ska kunna komma ned till negativt territorium, som i exempelvis Danmark. Detta med beaktande av de riskpremier som svenska banker behöver ha på bolån.

”Men det är inte bara en ränta, styrräntan, som centralbankerna har som verktyg, det skulle kunna tänkas att Riksbanken vid en konjunkturavmattning och recession riktar stimulansåtgärder mot särskilda typer av utlåning, liknande ECB:s TLTRO”, säger Roger Josefsson med tillägg att Riksbanken i teorin skulle kunna sänka räntan för specifika ändamål som bilköp eller bostadsutlåning. Bolåneräntor skulle i ett sådant läge förstås kunna sjunka under noll, framför han.

”Det är en uppochnervänd värld, med statspappersräntor i negativt territorium, men räntorna signalerar ju också dystra utsikter för inkomster, och den bredare samhällsekonomin. Även om, eller kanske framförallt i ett läge när vi får betalt för att låna kvarstår ju en prisrisk på bostaden eller vilken tillgång vi än har köpt”, påpekar han.

Till skillnad från i Sverige har danska banker börjat påföra negativa räntor på vissa mer förmögna personers konton. Därutöver har det i Danmark, där styrräntan varit nere på -0,75 procent som lägst (-0,65 procent i dag) mot Riksbankens -0,50 procent (-0,25 procent i dag), rapporterats om vissa bolån med negativa räntor. Roger Josefsson understryker dock att Danmark har en annan struktur på sin bolånemarknad, varför riskpremien på själva bolåneräntan blir lägre.

”Det handlar ofta om mer än 1 procentenhet lägre ränta jämfört mot Sverige”, säger han.

Håkan Larsson, boekonom på Villaägarna, säger att Finansinspektionens statistik visar på att bankernas bolånemarginaler minskat något på senare tid till omkring 1,4 procent. Mellan åren 2005 och till 2012 låg dock denna marginal under 1 procentenhet.

”Marginalen tenderar att minska något när bostadsmarknaden är mer turbulent, en ökad konkurrens bidrar också. Storbankerna sitter dock på 75 procent av stocken och vill inte frivilligt ge upp sina höga marginaler”, säger han.

Han påpekar samtidigt att en aktiv bolånekund som vågar byta bank i dagsläget kan få en bolåneränta på omkring 1 procent. Större bostadsrättsföreningar kan i sin tur i dag låna till ränta på så lågt som 0,6 procent.

”Vi befinner oss nu i ett slut av en högkonjunktur och Riksbanken kan framöver i alla fall inte tänkas höja räntan utan snarare bli mer expansiv. Frågan är – med nuvarande redan låga ränta – hur Riksbanken ska agera vid en eventuell lågkonjunktur. Inkommande data pekar i alla fall snarare mot att vissa ytterligare räntesänkningar och ytterligare kvantitativa lättnader blir aktuella än ytterligare höjningar. Bolåneräntor kan i sådant fall snarare tänkas röra sig nedåt än uppåt”, säger han.

Att bolåneräntor till och med blir negativa ser inte heller han som ”otänkbart på lite sikt”.

”Redan i dag finns det större bolag som kan låna till minusränta. Om Riksbankens penningpolitik blir mer expansiv skulle åtminstone större bostadsrättsföreningars låneräntor kunna röra sig ned mot noll”, resonerar Håkan Larsson.

Bolånekunder som är aktiva skulle framöver, vid en mer expansiv Riksbank, i sin tur i alla fall kunna få ned sin låneränta under 1-procentsnivån, bedömer han vidare.

Tor Borg, fristående ekonomianalytiker och konsult, tror inte att det kommer att gå så långt så att privatpersoner får betalt för att låna till bostäder. Han tror att det skulle kräva att banker lyckas få ”ännu billigare finansiering, det vill säga ännu mer negativa obligationsräntor och att bankerna därutöver hittar något sätt att få ner inlåningsräntorna en bra bit under noll utan att pengarna plockas ut”.

Negativa inlåningsräntor är dock något som han tror skulle vara svårt att införa för kunder med små saldon på sparkontona, då dessa då kan plocka ut pengarna i kontanter.

”För större saldon är det så klart möjligt men det beror då på vilka alternativ som finns och kostnaderna för dessa. Snarare än att faktiskt införa negativ ränta så tror jag man väljer att ta ut högre avgifter som ju inte heller behöver knytas direkt till sparkontona”, bedömer han.

Han framför vidare att de danska exempel med negativa bolåneräntor som han har noterat – inkluderat avgifter och tillägg – haft en ”tydligt positiv ränta” på över 1 procent.

”Ett exempel var ett tioårigt lån på 500.000 till -0,5 procent i ränta. Men när tio år gått så hade låntagaren faktiskt totalt betalat 561.000, det vill säga långt ifrån en negativ ränta”, säger han.