En kraft i medvind

Kärnkraft i all ära men den största tillväxten i branschen märks i dag inom sol- och vindkraft – om än från låga nivåer.

-Det råder vindkraftboom över hela världen just nu. Dels på grund av insikten hos fler och fler politiker att klimatet håller på att förändras och på sistone också på grund av diskussionen om försörjningstryggheten inom framför allt EU. Inom EU har länderna satt olika nationella mål som sammantaget kommer att ge en kraftigt ökad andel el från vindkraften under de närmaste åren, konstaterar Matthias Rapp vid branschorganisationen Vindkraftens investerare och projektörer.

Under fjolåret ökade den installerade vindkraften i världen cirka 25 procent till 59 000 MW enligt den Brysselbaserade organisationen Global Wind Energy Council. Totalsiffran motsvarar 15 procent av den installerade kärnkraftens effekt men när det kommer till energimängden som tas ut är skillnaden betydligt större. Orsaken – vindkraftverk är beroende av att det blåser. Ett vindkraftverk som snurrar i vindar på tio meter per sekund ger till exempel 1 000 gånger mer energi än ett som snurrar i en meter per sekund.

Ändå lockar vindkraft. Global Wind bedömer att vindkraftbyggare satsade 14 miljarder dollar, cirka 110 miljarder kronor, på nya vindkraftverk förra året. Störst vindkraftproduktion har Tyskland, Spanien och USA med 18 000, 10 000 respektive 9100 MW.

Tyskland har kommit längst, inte minst för att landet länge har haft mycket förmånliga subventioner för vind- och sol-energiverk. Reglerna tillåter kraftverks-ägare att sälja sin kraft till gynnsamma priser, vilket under blåsiga dagar till och med skapar en överproduktion av elkraft i bland annat Vattenfalls nät i östra Tyskland.

Dit har Sverige långt kvar men efter ett par propositioner som regeringen väntas lägga nu i mars gläds branschen åt långsiktigt stabila regler. Enligt det lagförslag som nu väntas ska regeringen förlänga systemet med de gröna elcertifikaten, som alla vi konsumenter måste betala, till 2030.

Certifikatavgifterna går till ägare av grön elkraft, bland annat vindkraft, solceller och bioenergi. Den maximala tiden för att få elcertifikatpengar blir 15 år. De nya långsiktiga reglerna räcker för att få ekonomi på vindkraftverken, enligt de bedömare som Affärsvärlden talat med.

-Branschen är nöjd. Ingen tvekan om det, säger Matthias Rapp.

Det bekräftas av Mats Sjöberg, vice vd vid Fred Olsen Renewabels AS i Norge. Bolaget projekterar, bygger och driver vindkraftsparker i Skottland:

-Men Sverige är intressant. Med de nya reglerna blir det lönsamt att bygga, säger Sjöberg.

De nya reglerna blir en grundsten i regeringens strävan efter att öka andelen förnybar energiproduktion. Målet höjs i vår från 15 till 17 TWh elenergi om tio år, vilket skulle betyda ungefär elva procent av elkonsumtionen i Sverige, där drygt hälften väntas komma från vindkraft. I dag är motsvarande siffra kring en procent.

Uppgifter från branschen visar att de sammanlagda investeringarna i svensk vindkraft kommer att kosta 50 miljarder kronor, alltså i samma storleksordning som de svenska investeringarna för att trimma kärnkraftverken.
Vindkraftbranschen är en mogen bransch, men med 50 miljarder att sätta sprätt på kan en rad ny aktörer komma att växa fram.

Enligt Matthias Rapp märks ett stort intresse bland kommunala energibolag, pensionsfonder, försäkringsbolag och fastighetsbolag. Inte minst elcertifikatsystemet gör investeringarna till relativt säkra placeringar. Men några större regelrätta investeringar från nya aktörer märks ännu inte:

– Vi tittar på vindkraft precis som vi tittar på andra investeringar, säger till exempel Martin Svalstedt, vd vid Stenas riskkapitaldivision Stena Adactum.

Eftersom Sverige inte har någon egen vindkraftproduktion att tala om hamnar huvuddelen av hårdvaruinvesteringarna i utländska fickor. Världens största bolag, General Electric, är ett av de bolag som tar för sig. Förra året sålde energidivisionen 1 300 vindturbiner runt om i världen till ett värde av 17 miljarder kronor, mer än tre gånger så mycket som året före. Andra stora tillverkare finns i Danmark, Spanien och Tyskland.

Så när Vattenfall nyligen beställde 48 kraftverk för 1,8 miljarder kronor till Sveriges hittills största vindkraftpark, Lillgrund söder om Öresundsbron, gick uppdraget till tyska Siemens.