Enstegstätade fasader läcker trots lagning

Fuktskandalen kring de enstegstätade putsade fasaderna är inte slut. Undersökningar vid SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, visar att fuktdrabbade byggnader som har reparerats läcker på nytt.

Enstegstätade putsade fasader är en konstruktionsmetod som innebär att väggen byggs utan luftspalt och att putsen läggs direkt på isoleringen. När konstruktionen har använts på träregelstommar har den drabbats av stora fuktproblem.

SP har undersökt cirka 75 byggnader med enstegstätade fasader som har reparerats på grund av fuktproblem. Samtliga har drabbats av förnyade läckage efter reparationerna.

– Sedan kan det vara olika grader av läckage, säger Anders Jansson, skadeutredare på SP.

De undersökta byggnaderna finns i södra och mellersta Sverige och har reparerats på olika sätt. På en del har endast mindre åtgärder utförts, medan fasaderna har rivits helt på andra hus.

En del av reparationerna har inneburit att organiska vindskyddsskivor har ersatts med oorganiska skivor. Gemensamt för alla åtgärder är att de har inneburit någon form av förbättring jämfört med husets ursprungliga konstruktion.

– Reparationerna har handlat om allt ifrån vad vi på förhand inte tycker är en tillräcklig åtgärd till sådant som på papperet ser okej ut, säger Anders Jansson.

Ändå har det alltså inte varit tillräckligt. Eftersom samtliga undersökta byggnader har drabbats av läckage efterlyser nu SP mer uppföljning av reparationer.

– Det går att göra relativt enkelt med inmonterade fuktgivare. Man borde följa upp alla reparerade fasader för att se om de håller tätt, säger Anders Jansson.

Slutsatserna har presenterats i en artikel i Bygg & Teknik samt i en rapport som publicerades tidigare i år.

När larmet om de enstegstätade fasaderna kom år 2007 var flera byggbolag snabba med att modifiera den konstruktion de använde i nya byggnader. Modifieringarna handlade mest om förbättrade detaljer, till exempel vid genomföringar och infästningar, samt att organiskt material togs bort från de yttre delarna. Dessutom bytte många byggbolag isolerings- och putsmaterial. I stället för cellplast och tunnputs valdes i större utsträckning mineralull och tjockputs.

SP har undersökt ett relativt stort antal byggnader med sådana modifierade fasader. Även dessa verkar ha problem med fukt i väggarna.

– Även fast man har gjort förbättringar visar det sig att konstruktionen ofta läcker i alla fall, säger Anders Jansson.

Exakt hur många sådana hus som har undersökt och hur många som läcker har SP inte sammanställt.

– Det här är inget statistiskt underlag. Det ska ses som en indikation på fuktmätningar i ett stort antal byggnader, säger Anders Jansson.

De fuktmätningar som SP har gjort tyder på att fuktvärdena inte är lika höga och skadorna inte lika omfattande som i den ursprungliga enstegstätade konstruktionen.

– Det ser bättre ut, men inte tillräckligt bra. Det är illa nog att det läcker in och finns skador, säger Anders Jansson.

Innebär SP:s resultat att man ska se byggbranschens modifierade enstegskonstruktion som utdömd?

– Absolut inte. Det är för få fall för att dra några generella slutsatser. Men indikationerna är att åtgärderna inte har varit tillräckliga, säger Anders Jansson.

Enstegsfasader utdömda av Högsta domstolen

  • I våras meddelade Högsta domstolen att det var fel av Myresjöhus att välja den enstegstätade konstruktionsmetoden på ett 30-tal villor i skånska Svedala.
  • Husägarna hade vänt sig till domstol efter att höga fuktvärden hade uppmätts i väggarna. Ägarna ville tvinga Myresjöhus att betala en ombyggnad till en tvåstegstätad konstruktion, med luftspalt.
  • Husen i Svedala byggdes mellan 1999 och 2003. Fasaderna består av tunnputs på cellplast som har klistrats på en kartongklädd gipsskiva. Luftspalt saknas.
  • I ett senare steg ska Högsta domstolen pröva om Myresjöhus också måste betala för en ombyggnad av Svedalafasaderna.

 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.