Faktorinvesteringar har momentum

Aktieurval efter olika egenskaper eller karaktäristika har seglat upp som en av de heta trenderna på senare år. Så kallad factor investing, eller faktorinvesteringar, innebär i korthet att aktier sållas ut efter egenskaper som är generiska – till exempel lönsamhet, tillväxt, storlek, momentum och volatilitet. Det handlar alltså inte om olika geografiska marknader eller branscher som traditionellt sett ofta har varit de huvudsakliga kategorierna i fondförvaltning.

Målet är att nå en avkastning som är bättre än de traditionella breda indexen utan att öka risken eller i många fall till och med sänka den. Metoden är inte ny utan har rötter ända tillbaka till 1930-talet. Den fick ett uppsving efter att den gigantiska norska oljefonden gjorde en grundlig analys 2009 om orsakerna till att oljefonden underpresterat under finanskrisen.

Rekommendationen blev att mer aktivt arbeta med olika faktorstrategier, vilket oljefonden i dag gör, tillsammans med institutioner världen över, enligt en undersökning från 2018.

På senare år har även småsparare kunnat hoppa på tåget, och antalet fonder som arbetar med faktorinvesteringar har ökat. På många sätt är en faktorfond en blandning av aktiv förvaltning och indexförvaltning, ofta med kraftfullt datastöd och algoritmer för att välja ut aktier på grundval av olika faktorer. Vilka faktorer som används är delvis öppet för tolkning men de ska vara möjliga att skilja ut, vara generella och mätbara.

En fond som arbetar med mycket datastöd är norska Harvest, som startade som ett fintechbolag 2013 och drog i gång sin faktorfond i Norge 2018. I början av 2019 lanserades den även i Sverige.

– Vi har ägnat många år åt att utveckla den plattform och de algoritmer som fonden använder. Stort fokus, förutom på avkastningen, har legat på att sänka risken och få så låg marknadsrisk som möjligt i relation till avkastningen, säger Atle Christiansen, grundare av och vd för Harvest.

Harvest gick nyligen samman med en annan norsk faktorinvesterare, Sector Omega, och tillsammans förvaltar de nu omkring 1,6 miljarder norska kronor. Enligt Christiansen kommer man snart att lansera två nya faktorfonder: en global multifaktor för aktier, där risknivån kommer att skilja sig åt från den nuvarande fonden, och en för obligationer.

Även om det gjorts en hel del studier som pekar på att faktorinvestering har bra potential att kunna leverera bättre än vanliga index så är det fortfarande brist på relevanta jämförelser som också tar risknivån i beaktande.

Harvests fond har sedan sin start gått sämre än fondens referensindex, Thomson Reuters Global Equities Large and Mid Cap ex Frontier Markets. Samma gäller för den börshandlade fonden, Ishares Edge MSCI Multifactor Global ETF som följer ett faktorindex men gått sämre än sitt jämförelseindex MSCI All Country World Index. Inget tvärsäkert sätt att skapa meravkastning alltså, men en strategi som kan komplettera en portfölj.

Skralt utbud lokalt

Det finns en handfull faktorfonder att tillgå på den nordiska marknaden, även om definitionen kan vara lite flytande då vissa hedgefonder och aktivt förvaltade aktiefonder kan agera som en faktorfond utan att nödvändigtvis kalla sig för det. Bäst i år har Morgan Stanleys Global Active Factor Eq A gått med en uppgång på 31,2 procent, men fonden noteras i dollar vilket hjälper. Mer lokalt har Fronteer Harvest stigit 22 procent medan Storebrands Global Multifactor stigit 23,7 procent. Det är veteranen i sammanhanget, och fonden, som varit aktiv sedan 2011, har gått lite bättre än Morgan Stanleys världsindex de senaste tio åren. I Sverige har SPP en variant av fonden sedan en tid tillbaka.

Avgörande faktorer

Det finns inget standardset med faktorer som fonder och förvaltare använder men vissa typer är vanligt återkommande. Dels för att de går att identifiera och kvantifiera men också för att det visat sig ge resultat.

Värde – aktier där kassaflöden, rörelseresultat, omsättning eller till exempel eget kapital värderas relativt lågt.

Momentum – aktier som har gått bra under en period har en större sannolikhet att upprepa detta i kommande period.

Låg volatilitet – aktier med mindre svängningar än marknaden i stort.

Kvalitetsaktier – uthållig hög avkastning på eget kapital brukar indikera bra resultat även framöver.

ESG – en relativt ny faktor. Företag som aktivt arbetar med ESG-frågor även proaktivt, oavsett bransch eller geografi, tenderar att prestera bättre.

Storlek – kan betyda en hel del när det gäller aktier. Mindre bolag har tenderat att ge bättre avkastning på börsen än större bolag.