”Färre men större tvister”
På frågan om det blir korrekt att beskriva skiljedomsinstitutet som en hemlig domstol för det privata näringslivet svarar Annette Magnusson ja, och tillägger att det är ett slutligt sätt att lösa tvister på utanför ordinarie domstol. Anledningen till att just flera handelskammare har skiljedomsinstitut beror på att staten anser det ligga inom handelskammares uppdrag att tillhandahålla tvistelösning som en slags olja i näringslivets maskineri.
I år fyller Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut 102 år. Anledningen till att institutet blivit hyfsat känt ute i världen beror på att före detta Sovjetunionen och USA valde att förlägga sina tvister i Stockholm under kalla kriget. Det blev startpunkten för fler internationella tvister, inte sällan mellan öst och väst.
– När Sovjetunionen delades upp hade man som en vana att hänvisa till Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut. Förra året hade vi parter från 43 olika länder, det har blivit en global verksamhet.
I takt med att näringslivet globaliseras, att det inte längre handlar om ett avtal mellan en part och en underleverantör, så har även omfånget på tvisterna blivit alltmer komplext. Hur kan man då, från institutets sida, säkerställa att de inte blir ett forum för internationell brottslighet och penningtvätt?
– Till att börja med är det viktigt att skiljeförfarande inte används för kriminell verksamhet, det har blivit ökat fokus på det. Inte minst behöver vi uppfylla de förväntningar som banker har på oss. Vi tar ju in förskott på skiljedomarnas arvoden, och gentemot bankerna måste vi på ett rimligt sätt förstå och kunna förklara ärendet.
Eftersom tvistande parter kan välja att förlägga en tvist var som helst och därefter utse skiljemän, som faktiskt inte måste vara – men som nästan alltid är – advokater, så måste man från institutets sida alltid ställa sig frågan: Är detta verkligen en riktig tvist? Och det har hänt att Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut inte anser att ett inkommet ärende verkar vara en riktig tvist.
Högst upp på Annette Magnussons agenda förutom tilltagande komplexitet i tvisterna – som på senare år blir färre, i pengar mätt – är frågan om digitalisering. Och i september kommer en digital plattform för skiljemål.
– Det är också något som advokaternas klienter efterfrågar. I hela branschen handlar det om att leverera juridiska tjänster i den digitala miljön.
En annan viktig faktor för skiljeförfaranden är trovärdighet och mångfald.
– Vi har blivit duktigare på att öka mångfalden mellan män och kvinnor. Vi kan vara stolta över vår statistik men vi behöver också få in skiljedomare från andra länder än Västeuropa även om partnerna kommer från olika länder i Afrika. Det behövs för förtroendet för skiljedomsinstituten som fenomen.
Lyssna mer i podden Affärsvärlden, här nedan, i Spotify, Itunes eller acast.