Intervju Grön omställning
Professor sågar Stegras Sweco-rapport om Boden: ”Inte trovärdig”
Vargas-bolaget Stegra beställde en rapport från Sweco avseende de samhällsekonomiska effekterna av bolagets stålsatsning i Boden.
Stegra ville inte släppa rapporten utan hänvisade till den som internt material, men hade samtidigt lämnat ut den till Dagens Nyheter, som skrev en artikel. Rapporten användes också av Bodens kommun utan att vara tillgänglig. Materialet kunde dock hämtas ut som offentlig handling via kommunen och finns nu att tillgå digitalt.
Afv bad Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), att granska rapporten. Kriströms forskning fokuserar särskilt på samhällsekonomiska analyser och han har mer än tre decennier av erfarenhet på området.
I år publicerade han och professor Per-Olov Johansson den vetenskapliga artikeln “Green steel investemnts in the EU: Pie in the sky?“ där de beräknade det samhällsekonomiska resultatet av Stegras investering till minus 15-24 miljarder euro. Deras tidigare uppskattning från 2022 drog liknande slutsatser.
“Mäter olika saker”
Sweco kommer i sin rapport fram till att det blir ett BNP-tillskott på 43 miljarder för Stegras etablering.
Hur kan det bli så olika?
“Vi mäter olika saker. Sweco har gjort en regionalekonomisk analys med fokus på ekonomisk aktivitet”, inleder Kriström.
“Vi har publicerat samhällsekonomiska analyser av Boden-projektet i vetenskapliga tidskrifter. Dessa är baserade på allmänt accepterade principer kring vad som avses med samhällsekonomisk lönsamhet”, fortsätter han.
Men det har inte Sweco gjort, menar du?
“Sweco mäter ekonomisk aktivitet, men en ökning av BNP/BRP (Bruttoregionalprodukten) betyder inte nödvändigtvis att Stegras projekt är samhällsekonomiskt lönsamt. Att gräva en grop och sedan fylla igen den kan öka BNP”, förklarar Kriström.
“Fördelar överdrivs”
SLU-professorn säger till Afv att Sweco-rapporten är en intressant regionalekonomisk analys, men inte en trovärdig samhällsekonomisk analys.
“Att rapporten är beställd av Stegra ökar risken för partiskhet, något den danske professorn Bent Flyvbjerg varnat för i flera erkända analyser av megaprojekt. Rapporten följer ett bekant mönster: fördelar överdrivs och kostnader underskattas”, resonerar Kriström.
“Överdrivna klimatvinster”
När Kriström ombeds exemplifiera de överdrivna nyttorna lyfter han bland annat fram klimatvinsterna.
“Dessa är väsentligt överdrivna. Sweco uppskattar klimatvinsterna 2028 till 5,4 miljarder, 2031 är de 13,7 och 2045 har de ökat till 37.6 miljarder kronor. Rapporten missar en grundläggande egenskap i EU:s utsläppshandelssystem (EU-ETS), där de totala utsläppen är takade.”
Vad innebär detta?
“Det finns ett fastställt tak (en övre gräns, reds. anm.) för hur mycket växthusgaser som får släppas ut totalt inom systemet. Effekten av ett nytt stålverk i Sverige blir därför mycket begränsad”.
Missar elnätet
Å ena sidan överdrivs nyttorna, å andra sidan menar SLU-professorn att kostnader underskattas.
“Rapporten beaktar inte kostnaderna för till exempel nödvändig elnätsinfrastruktur på ett fullständigt sätt. I vår analys är infrastrukturen en central kostnadspost”.
Vilka andra kostnader underskattas?
“Exempelvis Luleå hamn och Malmbanan. Alla dessa investeringar innebär alternativkostnader men Sweco tycks argumentera att dessa snarare är en positiv ekonomisk aktivitet som borde räknas som intäkter.”
Kriström menar att detta angreppssätt saknar förankring inom samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning.
“Vår analys baseras på tillämpning av välkända och allmänt accepterade principer”, säger han.
Detaljerade beräkningar
På en specifik fråga om rapportens styrkor lyfter Kriström de detaljerade beräkningarna av regionalekonomiska effekter som sysselsättning och tillskott till BRP/BNP.
Han tillägger också att rapporten kvantifierar skatteintäkterna (inkomstskatter, arbetsgivaravgifter, bolagsskatt, elskatt) för kommuner, regioner och staten.
Enligt Kriström är rapporten dessutom baserad på en väletablerad metod för regionala analyser vid namn Raps. Han understryker dock att denna metod inte är korrekt för att göra samhällsekonomiska analyser eftersom man i praktiken likställer kostnader och investeringar med värdeskapande.
Swecos svar
Sweco menar att Stegra-rapporten är en samhällsekonomisk nyttoanalys, inte en lönsamhetsbedömning.
“Swecos analys sätter fokus på nyttorna – primärt regionalekonomiska effekter (ex. sysselsättning), övergripande samhällsekonomiska effekter (ex. klimatpåverkan, skatteintäkter) och ekonomiska spridningseffekter”, skriver bolaget i ett mailsvar till Afv och utvecklar resonemanget.
“Beräkningarna av de ekonomiska effekterna har utförts med Tillväxtverkets modellsystem Raps – en ekonometrisk modell som används för regionala analyser och prognoser. Det är en vedertagen modell där Tillväxtverket står för modellberäkningarnas kvalitet och Statistiska centralbyrån (SCB) försörjer modellen med data så att modellantaganden hålls uppdaterade”.
Direkta felaktigheter
Utöver ovanstående brister menar professor Kriström att rapporten saknar en känslighetsanalys, något som ofta görs för att bedöma hur tillförlitliga resultaten är.
Rapporten innehåller enligt Kriström även ett antal felaktigheter. Bland annat anger Sweco att samhällsekonomiska nyttor av Stegras etablering kan mätas “både i termer av sysselsättning och i monetära termer i form av tillskott till Bruttoregionprodukten (BRP)”
Kriström menar att detta inte är korrekt.
“Direkt felaktigt. En samhällsekonomisk kalkyl kan ses som en privatekonomisk kalkyl plus justeringar. BNP är en annan sak. Subventioner till kaffeodling i Kiruna skulle kunna öka BNP, men är samhällsekonomiskt olönsamt.”
För många brister
Kriström är i sitt sammanfattande omdöme kritisk till Swecos arbete.
“Rapporten har för många brister för uppfattas som en samhällsekonomisk analys av Stegra-projektet. Den utgör en utmärkt illustration av hur utvärderingar av megaprojekt överdriver nyttor och underdriver kostnader”, avslutar han.
Läs också:
Stegras ‘interna’ Sweco-rapport om Boden har läckt ut
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
