”Fel gör ju alla människor”

Om advokaten Biörn Riese hade lett konstitutionsutskottet skulle han ha snabbat på utredningen kring Transportstyrelsens outsourcing. Biörn Riese är en luttrad ­krisutredare och har bland annat anlitats för att likvidera HQ Bank, utreda Telia ­Soneras investering i Uzbekistan och Nordeas ­inblandning i Panamapapprena.

Hans erfarenhet är att det viktigaste vid­fallissemang är att snabbt reda ut vad som hänt och varför, så att åtgärder kan vidtas. Om någon har agerat brottsligt är, inledningsvis, ofta mindre intressant, anser Riese.

– Fel gör ju alla människor, men hur rättar vi till det här snabbast och bäst?

Biörn Riese var länge delägare och ­ordförande i Mannheimer Swartling där han ägnade en stor del av sin tid åt ”trassel och transaktioner”. På senare år har han blivit alltmer intresserad av corporate governance, hållbarhetsfrågor, anti-korruption och riskhantering. I den egna byrån arbetar han vidare med rådgivning kring dessa frågor. Han är även engagerad i styrelsearbete, till exempel som ordförande i övervakningsbolaget Axis. Dessutom är han ansvarig för hållbart företagande vid Stockholm Centre for Commercial Law vid Stockholms universitet och leder seminarier med teman som ”Hur mycket får jag rädda världen på aktieägarnas bekostnad? och ”Hur mycket skatt får jag betala?”.

– Skatteverket och regeringen har drivit frågan om att skatt är en hållbarhetsfråga. Men vad händer om ett företag säger att de vill betala lite mer skatt än de behöver av hållbarhetsskäl? Var går egentligen gränsen för när vinsten ska maximeras enligt aktiebolagslagen? Man får ju inte skänka bort ­aktieägarnas pengar till staten.

Hans intresse för gränsdragning har nu lett honom vidare till att bli ordförande i det organ som ska granska den svenska risk­kapitalmarknaden, SVCA:s tillsynsnämnd. Han är även ledamot i Advokatsamfundets disciplinnämnd samt styrelseledamot i Institutet mot mutor, IMM. När något blir ”tokigt”, som han säger, beror det sällan på en person, det är oftast inte så enkelt att en ”svartepetter” ligger bakom skandalrubriker. Bakomliggande orsaker handlar ofta om systemfel och organisationskultur.

– De flesta människor vill vara duktiga och många människor tar risker och trampar snett för företagets eller organisationens skull, för att de vill göra ett bra jobb. Och det är alltid lätt att ha synpunkter i efterhand.

Fallet med Panamapapperna kan exempelvis ses i ljuset av att Luxemburg inte hade implementerat det fjärde europeiska penningtvättsdirektivet och att en bank i Luxemburg var förhindrad att kontakta skattepolisen vid en misstanke om skattebrott, säger han.

– Ofta hittar man olika förklaringar till varför det gick fel, men det innebär ju inte alltid att det är ett bra försvar.