”Fintechbolagen har ingen arvsynd”

Han är bondsonen från gården Lyckås i Småland som studerade till agronom med en ”adresslapp tillbaka till jordbruket”. Men i stället för att återvända till gården började Per Lindblad på PK-banken – ett arbete som sedan ledde vidare till en livslång karriär inom finansvärlden.

Nu är han däremot närmare jordbruket än på länge, med jobbet som nytillträdd vd på Landshypotek Bank, vars uppdrag är att ge Sveriges jord- och skogsbrukare konkurrenskraftig finansiering.

Landshypotek är på många sätt en annorlunda aktör inom den svenska finansvärlden. Den ägs av sina låntagare inom jord och skog och har från starten 1836 fram till och med förra året enbart sysslat med lån till jord- och skogsbrukare. Per Lindblad benämner skillnaden som enorm från sin tidigare arbetsgivare storbanken SEB, där hans senaste uppdrag var som ansvarig för bankens fastighetskunder inom storföretagssegmentet.

– På SEB tillhör du din avdelning eller ditt team. Här är alla Landshypotek. Vi kan samla alla våra cirka 180 anställda i ett rum, säger Per Lindblad.

Förra året breddade Landshypotek sin verksamhet med bolån och skapade då rubriker såsom ”Räntekrig” eller ”Superräntan” med 0,99 procents ränta på bolån med lägre belåningsgrad än 50 procent och med en bindningstid om ett år.

Sedan dess har nya aktörer såsom bolånegivaren Enkla tagit sig in på marknaden, med sina bolån som har 0,95 procents ränta och bindningstid på tre år.

– De här mindre fintechbolagen har ingen arvsynd. De kommer driva bankbranschen framåt och därmed sätta press på de traditionella bankerna, säger Per Lindblad.

Per Lindblad beskriver att Landshypotek ligger i framkant med hur de går tillväga kring sina bolån, med en i hög grad digitaliserad process, men att det fanns tveksamheter inför att börja med bolån.

– Det var inte självklart för bonden Larsson att vi ska syssla med bolån.

Men det fanns flera anledningar till att börja med just det. Bland annat att Sveriges jordbrukare har blivit färre, att det har blivit dyrare att bedriva bankverksamhet samt att Landshypotek kunde använda sig av samma typ av processer för att ge ut bolån som för de andra lånen.

Skillnaden är bara att bolånetagarna inte blir ägare i banken. Eventuell vinst från bolånen går tillbaka till jord- och skogsbrukarna. Med den basen kan Landshypotek, enligt Per Lindblad, komma att bredda sitt erbjudande ytterligare. Trots det verkar det finnas tydliga ramar för vad Landshypotek ska ägna sig åt. Per Lindblad säger till exempel att betalningslösningar eller fonder inte kommer att bli aktuellt.

– Vi ska gräva där vi står, som vi bönder säger. Inte djupare, men kanske bredare.