Förlorarna som kommer igen

Att satsa på förloraraktier ena året för att se dem klättra igen året därpå är en lika beprövad som riskabel strategi. Vissa år har taktiken varit god men avkastningen kan förryckas av att en del genomklappande börsbolag havererar helt och hållet och att hela investeringen går förlorad.

Affärsvärlden har därför utvecklat taktiken. Grundtanken är att bara välja ut lönsamma förloraraktier och bolag som har privatpersoner som storägare.

Men först utgångspunkten. Den tar vi i det faktum att börsåret 2009 har flera likheter med 2003. Åren före var börskatastrofer och inledningen av åren präglades av återhämtning på börsen. Under perioden januari-augusti 2003 steg börsen 24 procent och under samma period i år är uppgången ungefär 35 procent.

Börsen utmärktes, då som nu, av flera kometaktier. Några exempel från 2003 är Lundin Petroleum och ABB, upp 80 respektive 90 procent under årets första åtta månader. I år räcker det med att titta på bankaktierna för att se vilken potential som finns i nedpressade papper.

En etablerad metod för att hitta dessa enskilda vinnare är att titta på eftersläntrare på börsen, aktier som inte har gått lika bra som branschkollegorna.

I Affärsvärldens modell här intill har vi bland de 60 aktier som föll under de första åtta månaderna 2003 gjort ett urval där stabila bolag premieras. Alla små bolag har rensats ut, inte minst de många spillrorna från it-bubblan (det minsta börsvärdet som vi accepterat har satts till 300 miljoner kronor). Likaså har alla bolag som väntades gå med förlust under året därpå uteslutits. Med det senare villkoret försvann bolag som it-konsulten Intentia och kuverttillverkaren Bong.

Kvar blev 30 bolag som utgjorde eliten bland de ratade bolagen och som nu, sex år senare, kan ge en vink om vilken avkastning som väntar den som gör samma investering i år. Av dessa 30 steg 25 papper under återstoden av året.

Den genomsnittliga avkastningen bland de 30 bolagen under perioden september-december uppgick till cirka 11 procent, vilket är betydligt bättre än vad börsen som helhet klättrade samma period – upp 6,8 procent. Kvalitetsbolag som Lindex, Swedish Match, Clas Ohlson, NCC, Strålfors och Axfood, avslutade alla börsåret med uppgångar på 20 procent eller mer. Uppgångarna fortsatte 2004 med i genomsnitt 20 procent för alla papper utom fyra, bland andra Nokia och SCA.

Så långt historien. En genomgång av förlustbolagen på börsen hittills i år visar en rad likheter med motsvarande 2003. Flera bolag återkommer, som telekombolaget Nokia, inkassobolaget Intrum Justitia och fastighetsbolaget Atrium Ljungberg (2003 Ljungberg-gruppen). I andra fall har branschförlorare som skogsbolaget SCA och senare uppköpta elverket Graninge ersatts av andra, som Stora Enso och

Holmen.

Med samma urvalsprinciper som tidigare hittar vi 16 papper som bland sina kolleger framstår som förlorare. Gränsen för lågpresterarna har vi satt vid det konjunkturokänsliga och intäktsstabila väktarbolaget Securitas vars aktie har klättrat måttliga 5 procent fram till den 1 september.

Förlorarlistan toppas av Nokia och Stora Enso vars aktier båda backat mer än 20 procent. På börsen finns för all del gott om exempel på papper som fallit både 30 och 40 procent i år, som det krisdrabbade flygbolaget SAS. Alla dessa är exkluderade för att de inte klarar lönsamhets- eller börsvärdeskraven.

För att välja ut de bolag som vi bedömer har störst chans till återhämtning under resten av hösten botaniserar vi bland dem som har en stor andel av ägandet bundet till en eller flera privatpersoner. De har också alla en relativt liten andel aktiefonder bland de tio största ägarna.

Vi väljer företag med privatpersoner som ägare eftersom vi tror att dessa har tillräckligt god kontroll över “sitt” företag för att hejda en total genomklappning.

Ägarstrukturens spegelbild är också gynnsam ur vårt perspektiv – de här bolagen har en liten andel ansiktslöst kapital i ägarlängderna.

Vår bedömning är att enstaka fonder bland ägarna, som i it-bolaget Addnode (tre bankers aktiefonder bland de tio största ägarna), teknikkonsulten Rejlers (tre) och bioteknikföretaget Probi (en) som gör nyttiga bakterier till livsmedel, är ett styrketecken. Fenomenet kan tolkas som ett tecken på att åtminstone någon eller några externa analytiker har räknat på bolagen och funnit det köpvärt – och har satsat andra människors pengar på den saken.

Samtidigt har inte alla fondförvaltare upptäckt bolaget ännu vilket omvänt betyder att det kan finnas en potential för kursstegringar.

Resultatet? Tio stabila papper i vitt skilda branscher som alla går att hålla i handen när börsstormarna sätter in.