Grön gryning i väst

Vårsolen skiner äntligen över Stockholm. Klockan är halv elva på förmiddagen onsdagen den 23 april. På Bloombergskärmarna i de mörka handlarrummen runt Stureplan handlas dollarn för 5,817 kronor. Den lägsta kursen sedan kronan började flyta 19 november 1992. Men kanske finns andra skäl än vädret för att lägga klockslaget på minnet. Det kan visa sig vara tillfället då dollarn vände uppåt efter nästan sju års fallande trend. Kanske.

Samma dag kostade en dollar bara 0,62 euro på den internationella valutamarknaden. All time low. Dittills.

Sedan dess har den amerikanska valutan stigit i värde, som en gammal man som långsamt rätar på en plågad rygg. I kronor räknat drygt 3 procent, i euro knappt 4 procent (måndagen den 12 maj). Nu hörs allt fler röster som spekulerar i att dollarn kan ha bottnat.

De senaste åren har dollartrenden flera gånger verkat vara på väg att brytas. Men optimisterna har fått fel. Minst sagt. Att spå i valutor är omvittnat svårt och att uppgången är bestående den här gången är på inget sätt givet. Många av de tyngsta sänkena som dragit ner dollarn i djupet sitter kvar: det mångåriga budgetunderskottet och bytesbalansunderskottet och mer färska hot som subprimekrisen med påföljande finansiella dråpslag och en hotande recession.

Den försiktiga dollaroptimismen som nu poppar upp är säkert delvis ett resultat av de senaste veckornas uppgång. Som bekant är prognoser ofta en förlängning av den senaste riktningen på kurvan.

Mer substantiellt är att den amerikanska centralbanken Feds period med kraftiga räntesänkningar går mot sitt slut. Inflationen i USA börjar bli så besvärande att Fed får svårt att ignorera den. Kort sagt – räntegapet väntas minska, vilket allt annat lika stärker dollarn på eurons bekostnad. Och eftersom euron och kronan i praktiken går hand i hand mot dollarn följer våra svenska pengar med.

De värsta farhågorna om en finansiell kollaps i USA försvann också i och med att Fed räddade konkurshotade amerikanska investmentbanken Bear Sterns i mars. Som Hexagons vd Ola Rollén uttryckte det när han på bolagsstämman i Stockholm förra måndagen fick frågan om dollarns framtid:

– USA lär inte gå under den här gången heller.

Flera finansiella aktörer har den senaste tiden försiktigt fört fram en positiv dollarsyn: exempelvis Danske Bank, Credit Suisse och Swedbank. På ett halvårs sikt räknar de med en uppgång, men på kort sikt en tillfällig försvagning (men inte under rekordnivåerna i slutet på april). Scenariot gäller gentemot både kronan och, framför allt, euron.

Därmed inte sagt att det saknas pessimister. Ett flagrant exempel är Forex, som har sålt dubbelt så mycket dollar i början på detta år jämfört med samma period i fjol. Men det hindrar inte resevalutakedjan från att försöka krossa privatspekulanternas förhoppningar.

“Det finns ingenting som tyder på att dollarns värde stiger inom den närmaste framtiden. Tvärtom, dollarn kommer att rasa ytterligare” skriver Forex, som spår en botten på 5,26 kronor “innan Fed får ordning på USA:s ekonomi.”

Än så länge är osäkerheten stor. Men om den sjuåriga trenden med en svagare dollar verkligen bryts – då är det en historisk vår.

_______________________________________________________

OM DU TROR PÅ…

…en starkare dollar, köp genast:

* Appledatorer och Ipods.

* Sommarhus i Florida.

* Nikeskor.

* Hotellnätter till sommarens och vinterns USA-resor.

* Dollar!

_________________________________________________________

SKOGSBOLAGEN GYNNAS

Svenska vinnare & förlorare på en starkare dollar:

VINNARE

Exportföretag som säljer i dollar, exempelvis skogsbolag som Rottneros och råvaruproducenter som Boliden. Dollarfakturerande bolag som Ericsson. Rederierna.

FÖRLORARE

USA-turister, Kinaresenärer (yuanen är peggad mot dollarn).

Flygresenärer, branschen använder dollarn som valuta.

Konsumentföretag som köper i dollar och säljer i kronor, klädföretag som Kapp-Ahl och H&M.

nullnullnullnull