Historien talar för ”normalt” 2007
När Affärsvärlden går på djupet i tidningens 106 år av börshistorik för att spå nästa års kursutveckling kommer vi som vanligt upp med siffertrålen full av statistik. Den kan, som alla siffror, tolkas både med positiva och negativa förtecken men tyngdpunkten den här gången ligger på att vi kan vänta oss en mindre besvikelse under nästa år.
Det roliga först.
Uppgång får sägas vara normaltillståndet för börsen. Under cirka 60 procent av åren har kurserna stigit med 5 procent eller mer. Bara vart tredje år, statistiskt sett, faller börsen och de riktigt dåliga åren på börsen, när kurserna faller mer än 15 procent, är riktigt ovanliga. Sådana ras har bara inträffat under 15 av åren. Det här decenniets kvot av usla börsår kan, med de starka minustalen åren 2000-2002, därmed sägas vara uppfylld med råge. 2007 blir alltså, för den som tror på sannolikhetskalkyler, inget genomklappningens år.
År 2006 års börsutfall, en indexutveckling som när den här tidningen presslades ser ut att landa på mer än 15 procent, är tvärtom det absolut vanligaste på börsen. Sådana superår har investerarna kunnat njuta av under 41 år, bland annat under varje år under de senaste fyra åren.
Men har den utvecklingen nått vägs ände nu? Här ska vi göra ett försök att svara på den frågan:
Först gäller det att förstå att det normala på börsen är att efter sol kommer inte regn. Tvärtom har goda år en tendens att följas av fler goda börsår. Med de goda börssiffrorna under den senaste fyraårsperioden inräknade har börsen inte mindre än nio gånger under åren 1900-2006 klättrat fyra år i rad.
Men att det sedan skulle bli också ett femte plusår i rad verkar, att döma av historiska erfarenheter, vara att fresta börsen lite för mycket. Det femte året brukar tvärtom kännetecknas av regn. Så har det varit vid fem av de senaste åtta tillfällena. Undantagen är tre långa plusperioder, det glada tjugotalet (fem plusår i rad), andra världskrigsåren (sju feta år) och så under 1990-talet (också sju feta år).
Den som fördjupar trendspaningen lite finner ett tecken som kanske oroar ännu mer. Perioder med riktigt feta år, mer än 15 procents uppgång, brukar visserligen följa på varandra. Men att finna perioder med minst en 15-procentig årlig börstillväxt fyra år i rad, som den senaste fyraårsperioden, är mycket ovanligt. Det har faktiskt bara hänt en gång tidigare, 1980-1983. Och att det därefter skulle inträda ett femte superår har aldrig hänt förut. Sker det nästa år blir det första gången på 107 år.
Det går att finna ytterligare negativa sifferserier. Som att perioder med svag börs under två eller tre år bara en gång tidigare har följts av fem plusår i rad. Senast det skedde var den femåriga kursrusningen under 1920-talet. Inte ens de förlösande kursuppgångarna efter Kreugerkraschen var så starka.
Dystert inför nästa år, alltså. Men det vanligaste utfallet är trots allt ett plus, men inför nästa år ser det, ut som om vi får nöja oss med det normala avkastningskravet på börsen, i dag ungefär 10 procent. Det förklarar varför börsbedömare brukar spå en årlig kursuppgång av den storleken. Snittet under de senaste 106 åren ligger just där – på plus 10,2 procent årligen. Nästa år kan vi hamna där.
____________________________________________
Regn efter fyra solår
Utveckling femte året efter fyra plusår i rad:
1908 -14
1913 -8
1919 -19
1928 17
1937 -4
1944 10
1984 -11
1999 66
2007 ?
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.