Ica-handlarna står sig slätt på börsen

Det är lika bra att säga det först som sist. Mot bakgrund av hur den senaste tidens noteringar avlöpt på Stockholmsbörsen går antagligen den indirekta noteringen av Sveriges största matvarukedja Ica också mot succé. Sannolikheten är i alla fall stor att emissionen blir övertecknad.

Men det är ingen rimlig utveckling. Aktien är ungefär 20 procent för dyr och bättre alternativ finns på börsen.
Först bakgrunden. Ica har varit på väg till börsen förut. Senaste det begav sig var för fem år sedan när nederländska Royal Ahold i stället bjöd över och tog kontrollen över den största svenska livsmedelskedjan.

Sedan dess har konjunkturcykeln rullat ganska precis ett varv, nya chefer har kommit och nu gör de svenska ägarna bakom Ica ett nytt försök. Tyvärr, får man säga, är börsnoteringen den här gången betydligt mer tillkrånglad.

Det bolag som nu säljs ut och noteras är kedjans minoritets-ägare, Hakon Invest, som äger modesta 40 procent av grossistföretaget Ica AB. Resten ägs fortfarande av holländarna. Hakon Invest ägs i sin tur av Ica-handlarnas förbund (75 procent) och cirka 3 400 enskilda handlare.
Förbundet, som enligt sina stadgar inte får minska sitt ägande till lägre nivåer än 51 procent, säljer därmed ut 8 procent av Hakon Invest för i storleksordningen en miljard kronor och har därefter 67 procent av aktierna.

Syftet med utförsäljningen är inte att dra in pengar till verksamheten utan i första hand att låta Ica-handlare realisera sina tillgångar.

Utöver det 40-procentiga innehavet i Ica AB, som i fjol omsatte 73,5 miljarder kronor, får den som köper aktier i Hakon Invest ett förlag, Forma, som ger ut böcker och tidningar, bland annat Ica Kuriren, och en kassa på 2,8 miljarder. De två sistnämnda delarna betyder 20 kronor per aktie i Hakon Invest.

Det tillkrånglade upplägget skapar frågetecken i en tid när inte bara aktieanalytiker utan också småsparare efterlyser enkelhet och raka rör. Hakon Invest är ett exempel på motsatsen.

Ta bara det faktum att bolagets vd Claes-Göran Sylvén försöker övertyga tilltänkta investerare om att tre personer utan särskild erfarenhet av detaljhandel är de som är bäst skickade att hantera kassan på 2,8 miljarder kronor. Dessa är den nyanställde investeringschefen och dennes två medarbetare.

Men då kan de väl ta hjälp av Icas personal? Det är inte självklart. Det område som Hakon Invest/Ica-folket antagligen är bäst på att investera i, livsmedelsbutiker, är nämligen inte aktuellt för nya affärer – det förbjuds av ett aktieägaravtal med holländarna. Däremot kan en rad områden där Ica-nätverket inte är specialister bli aktuella: allt från konfektion och heminredning till byggvaruhus.

Här intill listar Affärsvärlden tio andra skäl att nobba Hakon Invest-aktien.
______________________________________________________

Tio skäl att inte köpa aktier i Hakon Invest
1. Aktien blir aldrig en uppköpskandidat. Ett giftpiller
i aktieägaravtalet mellan huvud-ägarna i Ica, där Ahold har 60 procent och Hakon Invest 40 procent, gör att Ahold delar med sig av makten just nu men tar hela makten år 2040. Samma avtal förbjuder Ica att växa utanför Sverige, Norge och Baltikum.

2. Inbyggda motsättningar i Ica-organisationen. Enskilda Ica-handlare (som också är aktie-ägare) vill i första hand höja den egna butiksvinsten snarare än vinsten hos moderbolaget.

3. Vd Claes-Göran Sylvén blandar samman rollerna. Vem är han lojal mot när han är vd i Hakon Invest och samtidigt vd hos huvudägaren Ica-handlarnas förbund (67 procent av ägandet efter utförsäljningen)? Han är dessutom Ica-handlare och vd för Icas servicebolag.

4. Hetsen till börsen. Bolaget har aviserat en börsintroduktion senast i maj 2006 men skyndar i stället dit nu i den handlargynnande julruschen. Likviditeten blir dålig. De “fria” aktierna som säljs ut utgör bara 8 procent av aktierna. För lite för institutionerna.

5. Man ska vara medveten om att man investerar i ett investmentbolag. Det betyder att en krona i kassan blir mindre värd efter introduktionen. Likvidationsklausul saknas. Med en sådan skulle bolagets framtid tas upp till prövning vid varje stämma om substansrabatten blir för stor.

6. Investeringsverksamheten som ska satsa i nya handelsföretag är oprövad. Verksamheten har varit i gång någon månad. Pengarna kan bränna i fickorna. Risk för misstag.

7. De ansvariga för investeringsverksamheten har ingen erfarenhet av detaljhandel.

8. Aktien är dyr hur man än räknar. P/e-talet kan i bästa fall landa på 17. Konkurrenten på börsen, Axfood, är billigare och mer lönsam.

9. Ica AB missar två av tre finansiella mål. Prispress, deflation och konkurrens på livsmedelsmarknaden blir bara hårdare.

10. Börsnoteringen tycks mest vara motiverad av att Ica-handlare vill kunna casha hem.
____________________________________________________

Köp konkurrenten Axfood i stället
TECKNA INTE. Hakon Invest består av tre delar: Kassan på 2,8 miljarder kronor, ett förlag som kan värderas till 500 miljoner kronor och delägandet i Ica AB. Investeringsdelen kan inte ges ett övervärde eftersom verksamheten precis har startat.

Aktiemarknaden kan tvärtom rabattera kassan eftersom investeringarna riskerar att misslyckas. Den som ändå använder Hakon Invests siffror finner ett eget kapital på 48 kronor per aktie, varav 20 kronor utgörs av kassan och förlaget.
Den tredje delen, Ica AB, når i år en omsättning på 72,5 miljarder kronor, och med en marginal på drygt 2 procent gör grossist- och butikskedjan en vinst på cirka 1 544 miljoner kronor.

Hakon Invests andel, 618 miljoner kronor, ger en vinst per aktie på 2,80 kronor. Sätt det i relation till utförsäljningspriset, 68-77 kronor, och aktien framstår som dyr (p/e 25-28). Men kassan och förlaget förräntar sig också, i år blir avkastningen cirka 250 miljoner kronor, vilket ökar vinsten per aktie till 3,90 kronor (p/e 18-20). Gör räkneövningen tvärtom, genom att dra bort kassan på 20 kronor per aktie, och vinsten i rörelsen ger ett p/e-tal på mellan 17 och 20.

Eftersom Ica jobbar på en övermogen marknad, där konkurrensen hårdnar och priserna och lönsamheten faller, går det inte att räkna med särskilt mycket högre försäljning eller vinst de närmaste åren. Tillväxten ska i så fall ske i Baltikum men från en låg nivå.

Den enkla jämförelsen med konkurrenten Axfood kan i det här fallet duga. Där blir vinsten i år cirka 1 000 miljoner kronor och p/e-talet är 14. Börsvärdet är 11,6 miljarder kronor mot Hakon Invests 10,9-12,4 miljarder. Affärsvärldens råd är att inte teckna. Använd i stället 80 procent av pengarna till att köpa aktier i Axfood och satsa resten i ett mindre investmentbolag med goda historiska resultat, som Ratos.