”Inflationen kommer stiga till nivåer som inte setts på decennier”

Kriget i Ukraina har, utöver de humanitära konsekvenserna, lett till att tillgångsmarknader och ekonomiska utsikter påverkats. Olje- och gaspriserna har skjutit i höjden och så även priset på jordbruksråvaror och viktiga metaller såsom nickel. I en marknadsbrev skriver Elisabet Kopelman att det faktum att priserna stiger på bred front kommer få inflationen, som redan varit hög, att skjuta i höjden ytterligare.

”Det här kommer att slå igenom på inflationen, skada företagens marginaler och gröpa ur köpkraft från hushållen. Vi har reviderat upp våra inflationsprognoser kraftigt för i år och räknar nu med att KPI-inflationen toppar på 7–8% i euroområdet och USA och kring 6,5% i Sverige”, skriver hon.

Huvudscenariot är dock ännu att inflationschocken är övergående i Sverige och euroområdet. Om priserna fortsätter stiga i snabb takt finns emellertid en riska att inflationen fortsätter ligga på en hög nivå även in i nästa år, menar Kopelman.

Hon ser flertalet uppåtrisker och osäkerhetsfaktorer framöver som bland annat råvaruprisernas fortsatta utveckling och till vilken grad marknaden redan tagit höjd för sanktioner och motaktioner, prisöverföringen på andra varor och tjänster, samt att den höga inflation får fäste i inflationsförväntningarna och permenteras.

Hur de snabbt stigande energipriserna slagit igenom i konsumentpriserna komplicerar även kalkylerna, skriver hon. Hon menar att om andra länder kommer ifatt exempelvis Belgien och Nederländerna, som har uppgångar på 70% i konsumentledet, skulle det kunna ”lyfta inflationstakten för hela euroområdet med ytterligare en dryg halv procentenhet för i år”. Dessutom kan ökade priser på internationella varor och mat också lyfta inflationen med ännu en procentenhet.

I Sverige är det de galopperande energiprisökningarna som kommer dominera inflationsutvecklingen under våren, menar Kopelman. Just nu pekar terminspriserna på fallande elpriser från sommaren, men hon påminner om att priserna är extremt volatila och att utsikterna är ovanligt osäkra.

SEB räknar med subventioner och/eller skattelättnader på grunda av de höga el- och bensinpriserna men Kopelman menar att det är svårt att sia om effekten på inflationen.

”För Sveriges del tillkommer uppåtrisker från den svaga kronan. Efter våra senaste revideringar ser vi mycket stora uppåtrisker för Riksbankens inflationsprognos från så sent som i februari”, skriver hon.

Hon skriver vidare att centralbankernas agerande har en nyckelroll i tillväxtutsikterna.

”Skolboksregeln för centralbanker är att bortse från effekterna från tillfälliga utbudschocker eftersom dessa slår mot tillväxten och inte speglar en underliggande stark efterfråga. Att inflationen redan innan kriget var på väg upp i spåren av utbudsstörningarna under pandemin och höga europeiska el-/gaspriser under vintern minskar dock manöverutrymmet”, skriver hon.

Dessutom ser hon att förväntningarna på Riksbanken åtminstone delvis har återtagits. Nu diskonterar marknaden nära två höjningar till slutet av detta år, ungefär i linje med innan invasionen. Räntan väntas ligga på 1,20% i slutet av 2023. SEB:s prognos är en första höjning i februari 2023 och en ränta på 0,75% vid halvårsskiftet 2023.