Italiensk renässans

Milano är den börs som gått bäst i Europa i år. Det kan förvånaen del. Landet saknar i stort sett högteknologibolag ochprivatiseringarna går trögt. Intresset för aktier hartraditionellt varit blygsamt. I södra delen av Italien äger tillexempel bara en procent av hushållen aktier direkt eller viafonder.Men aktiemarknaden existerar ju för att den diskonterarframtida världen. Och helt klart är det ett trendbrott på gångjust nu. Uppsvinget i Milanoindex med mer än 50 procent sedanårsskiftet indikerar att det är en väldig värdeanpassning uppåtsom håller på att ske. Huvudorsaken är EMU. När konsumenternasoch investerarnas finansieringskostnad mer än halveras på någraår långräntan har gått ned från 12 procent 1995 till 5,5 procenti år – får det förstås effekter. Investeringarna börjar kommaigång på allvar. Sparkvoten faller också från den tidigare nivånpå 15-20 procent till för ett industriland mer normala tioprocent. Därför är det mest de räntekänsliga aktierna, inte minstförsäkringsbolagen Fondiaria och Alleanza, som lett uppgången.Detta är något nytt. Under tidigare börsuppgångar har det oftastvarit Fiat och andra exportörer som stigit och detta tack vareen billig lire.

Räntefallet har styrt in nya pengar till börsen eftersomavkastningskraven sänkts. Fondsparandet i Italien slår just nualla rekord. Under mars gjordes insättningar motsvarande hela170 miljarder kronor. Tom Hill på SBC Warburg Dillon Read pekarpå att detta är nästan lika mycket som sattes in i amerikanskafonder under samma period. Skillnaden är att i USA gårlejonparten till aktiefonder medan det brukat vara tvärtom iItalien. Här har dock skett en omsvängning det senaste året.Enligt branschorganet Assogestioni har aktie- och blandfondernasandel av försäljningen ökat från 12 procent i januari 1997 till44 procent i mars 1998.

AVREGLERINGARMen det finns också andra förklaringar till den italienskaaktiehaussen. En sådan är att börsen har väldigt mycket att taigen. Medan börsvärdena i övriga Europa gått mot skyn under 1990–talet har Milano haft en slätstruken utveckling. Ytterligare enförklaring är att miljön blivit mer aktieägarvänlig. Mycketåterstår förvisso. Jag skulle betala en bra slant till den somkan förklara precis hur Fiatkoncernens olika bolag hänger ihop,säger Richard Sapp, analytiker vid investmentbanken GoldmanSachs. Ändå börjar renodling och genomlysning bli kungsord iitalienska finanskretsar. Det märks inte minst i att dethemlighetsfulla finanshuset Mediobanca får allt mindre makt.

Det här är en process som går hand i hand med avregleringarna avnäringslivet. Många av dem – inom el, vatten, telekom ochoffentlig upphandling – beror på direktiv från Bryssel. Andrareformer har initierats i Rom, som omläggningen avpensionsväsendet och uppstädningen i den maffiadomineradeentreprenadbranschen.

Årets reform av företagsbeskattningen är kanske än viktigare.Fram tills i fjol fick företag i Italien betala sju olika slagsbolagsskatt. Sedan årsskiftet finns bara två skatteslag.Effekten blir både en förenkling och sänkt skattesats, 52,7procent ovanpå summan av bruttolönen mot tidigare 58,1 procent.

BILDTEXT: Italienaren har börjat tro på sin börs ochfondsparandet slår alla rekord. Huvudorsaken är EMU.