Kompetenskonton öppnar ny marknad

Nästa vecka kommer regeringens utredare Lil Ljunggren Lönnberg att presentera den slutliga utredningen om IKS, Individuellt kompetenssparande. I maj väntas sedan biträdande näringsminister Mona Sahlin lägga fram ett förslag om kompetenskonton. Det innebär att ett skattesubventionerat sparande till utbildning kommer att kunna bli verklighet tidigast år 2002. En av reformens huvudpoänger är att det blir möjligt för alla att spara till sin egen kompetensutveckling, även för den som har en flexibel anställningsform, eller som har en arbetsgivare som saknar intresse för att stödja utbildning som kan leda till att den anställde senare byter jobb. En större individuell handlingsfrihet väntas leda till höjd utbildningsnivå och ökad rörlighet på arbetsmarknaden, vilket ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är positivt.

Splittrad marknad

För de svenska utbildningsföretagen betyder regeringens förslag om individuellt kompetenssparande att det växer fram en ny och större, men också mer splittrad, marknad.

“Det kommer att ta lång tid innan vi ser några effekter. Men det här kan liknas med massmarknaden för pensionssparande som började med pensionsförsäkringar för 10 år sedan. I framtiden kommer det att vara helt naturligt att spara till sin egen kompetensutveckling”, säger Lotta Nordström, marknadsdirektör på Lernia (före detta AmuGruppen). Lernia är alltjämt det i särklass största svenska utbildningsföretaget.

Företaget är dock illa ute sedan efterfrågan på arbetsmarknadsutbildning fallit med 40 procent till följd av politiska beslut. Eftersom Lernias utbildningsbolag fortfarande består av 80 procent arbetsmarknadsutbildning har detta varit mer än kännbart.

Lernias koncernresultat räddas till viss del av Lernia Personaluthyrning, som på kort tid har blivit det ledande bemanningsföretaget inom industrin. Satsningen på bemanning har hela tiden varit ett sätt att skapa en naturlig motvikt mot utbildningen, eftersom den utvecklas i motsatt riktning under konjunkturcykeln.

“En annan fördel är att vi kan erbjuda kombinationstjänster. Samtidigt som industriföretag låter oss ta hand om de anställdas kompetensutveckling, kan vi hyra ut personal som förhindrar bortfall i produktionen”, säger Lotta Nordström. Hennes uppgift är att skapa en ny, fräsch profil kring varumärket Lernia som ska vara fjärran från åtgärdsprogram och arbetslöshetsbekämpning.

Samtidigt uppges bolaget ha god renommé inom industrin, vilket ska tas tillvara även på den nya massmarknaden.

Studielån orealistiska

Mycket talar för att yrkesverksamma som vill satsa på kompetensutveckling, kommer att göra det samtidigt som de fortsätter att jobba, men kanske på deltid. Reformen är ju riktad mot redan yrkesverksamma, eftersom studielån och högskolestudier inte är det mest realistiska och mest efterfrågade utbildningsalternativet för personer i medelåldern.

“Jag tror att efterfrågan på yrkesrelaterad utbildning blir störst och att utbildning på deltid och distans blir mest efterfrågad. I den privata sektorn vill man ogärna vara borta från jobbet någon längre tid för att sitta på skolbänken”, säger Christer Wikfeldt, expert på kompetensfrågor hos SAF. Han tycker att det omarbetade förslaget, som ger arbetsgivaren större incitament att bidra till sparandet, är mer intressant än det som lagts fram tidigare. Åtminstone gäller detta för de stora företag som, till skillnad från småföretagen, har råd att bidra till personalens självförverkligande. Reformen tar visserligen ett större budgetutrymme i anspråk, vilket dock ska tas från de 10 miljarder som den så kallade gröna skatteväxlingen ger.

Tillgängligheten viktig

De utbildningsföretag som ska paketera utbildning på den nya marknaden måste ta hänsyn till både tid, plats och tilläggsfinansiering för utbildningen. Tillgängligheten är särskilt viktig för den som också har ett jobb att sköta.”Vi paketerar utbildning och med ny teknik kan man få tillgång till utbildning från hela världen”, säger Patrik Braunerhielm, vd på K-world, en av pionjärerna inom e-learning. Han betonar att människor på en mer flexibel arbetsmarknad är väl medvetna om vikten av att hela tiden hålla sig anställningsbara, och att de ofta är villiga att betala en hel del ur egen ficka. Blir det dessutom en skattegynnad form av sparande, kommer många sannolikt att ta chansen.Nio av tio svenskar anser att det är nödvändigt att vidareutbilda sig hela livet, enligt en Gallupundersökning gjord i höstas. Mer än hälften är intresserade av att starta ett regelbundet sparande i ett individuellt kompetenskonto, IKS, och 80 procent av dem är beredda att spara mer än 100 kronor per månad.

Intressant reform

Inte oväntat tycker utbildningsföretagen att reformen är positiv, även om vissa av dem inte tror att den egna produkten nödvändigtvis kommer att efterfrågas mer. “Arbetsgivarna betalar gärna för att anställda ska få den typ av utbildning som vi ger, exempelvis kurser i bokföring. Så för vår del är det inte säkert att en politisk reform kommer att betyda särskilt mycket. Men för den skull betyder det inte att det är ointressant”, säger Magnus Rolf, projektledare på Företagsekonomiska institutet.