KONJUNKTUR: Europa klarar euron

Till slut sjönk priset för en euro till under en dollar. Men detvar bara ett kort ögonblick. Den klättrade snart upp till straxöver en dollar igen. Och i måndags fortsatte den uppåt ända till1,022 dollar per euro. Det var oväntat stark statistik frånTyskland som fick euron att vända uppåt igen.På många håll låter det som om dollar och euro utkämpar en kampdär dollarn nu har övertaget. Den svaga euron sägs vara ettunderbetyg åt Europas ekonomier som nu borde ta lärdom och göranågot för att återvinna förtroendet. Men en stark valuta har juinget egenvärde, det bästa är förstås om valutakursen ligger påprecis rätt nivå. Att avgöra vad som är rätt nivå är inte sålätt, men man kan i alla fall säga att en eurokurs runt dagensnivåer säkert inte gör någon skada.

Även om det har kommit tydliga tecken på att EMU-ländernaskonjunktur är på väg uppåt, så är tillväxten inte alls så starkatt det är någon fara för överhettning och stigande inflation.En svag euro kanske i stället är ganska bra för att sätta litetbättre fart på tillväxten i EMU-länderna. Den europeiskacentralbanken säger precis som den svenska riksbanken att denbara har anledning att låta sig påverkas av eurokursen i den månden hotar att dra upp inflationen.Och det är ingen fara ännu så länge. EMU-länderna är jutillsammans en ganska sluten ekonomi ungefär jämförbar med denamerikanska. Importen motsvarade bara tolv procent av BNP 1998.Det är en enorm skillnad jämfört med Sverige där importenmotsvarar knappt fyrtio procent av BNP. Den svenska kronan böralltså ha mycket större effekter på inflationen än vad euron harpå EMU-ländenas inflation. För något år sedan uppskattaderiksbanken att en varaktig försvagning av kronan med tio rocentskulle höja konsumentpriserna med ungefär två procent. Och detbör enligt riksbanken ta flera år innan hela prishöjningen harslagit igenom.

Euron ligger för närvarande nästan femton procent under nivånför ett år sedan. Om den skulle ligga kvar där, vilket inteverkar särskilt troligt, så finns det alltså anledning att väntasig vissa effekter på inflationen. I Sverige skulle enmotsvarande valutaförsvagning enligt riksbankens beräkningarleda till prisstegringar på totalt tre procent. EftersomEMU-ländernas import spelar så mycket mindre roll så böreffekterna på konsumentpriserna också bli mycket mindre. Kanskeskulle de bara stiga med någon procentenhet, och det underloppet av flera år. På de finansiella marknaderna är det dock uppenbartatt man ändå oroar sig för euron. Under den senaste tiden har det tilloch med blivit så att räntorna i någon mån har styrts av eurokursen.En svagare euro har skapat oro för inflation och räntehöjningaroch följts av stigande långa räntor. I måndags, när euronstärktes, föll även räntorna tillbaka. Både svenska och tyskatioårsräntor föll med ungefär 0,1 procentenheter. Det innebäratt den svenska räntan har fallit tillbaka till ungefär 5,5procent.

I normala fall brukar ju de långa räntorna om något stiga närdet kommer statistik som visar att konjunkturen är starkare änväntat. Men nu har alltså oron för effekterna av den svaga euroninneburit att det har blivit tvärtom. Men det är nog snart slutmed det. Att det räckte med att den tyska orderingången ökademer än väntat en enda månad för att sätta fart på euron betyddenog att den hade fallit lite väl mycket.