Kronkursen ovanligt svag mot euron

Kronan fortsatte att försvagas inför nästa veckas penningpolitiska besked från Riksbanken som bedömare tror kommer innebära en styrräntesänkning. Vid 17-tiden stod kronan i cirka 9,18 gentemot euron, som inte varit så dyr sedan den 25 november 2011.

Dollarn står samtidigt i 6,75 kronor. Inte sedan 5 juli förra året har dollarnkursen varit så hög, jämfört med den svenska kronan.

Pundet stärktes av hökaktiga Bank of England-åtgärder mot den brittiska bostadsmarknaden.

Marknadsräntorna sjönk något på torsdagen sedan USA-statistik överraskat på nedsidan. USA-räntorna och marknadsklimatet hade innan dess återhämtat sig efter att under gårdagen ha dykt när USA:s BNP för det första kvartalet reviderades ned oväntat mycket.

På eftermiddagen kom siffror som visade att privatkonsumtionen i USA bara ökade hälften så mycket som väntat i maj. De privata inkomsterna utvecklades dock i takt med förväntan.

James Bullard, ledamot vid Federal Reserve, tror fortfarande att centralbankens första styrräntehöjning kommer att inträffa sent under det första kvartalet 2015, vilket är tidigare än vad de flesta andra ledamöter räknar med. Han tror dock samtidigt att övriga Fed-ledamöter kan komma att så småningom räkna med en tidigare räntehöjning än vad de gör i nuläget.

“Om vi får tre procents tillväxt under återstoden av året, om arbetslösheten kommer ned under 6 procent, om vi fortsätter att ha jobbtillväxt överstigande 200.000 per månad och om inflationen fortsätter att röra sig tillbaka upp mot målet…om vi kommer mot slutet av året och dessa saker inträffar, vilket jag tror att de kommer att göra, då tror jag att det kommer att förändra diskussionen kring penningpolitiken och att det kommer att finnas mer sympati för en tidigare räntehöjning än i dag”, säger Bullard till reportrar.

För ett par veckor sedan uppgav Bullard att han inte hade reviderat sin prognos om att den första styrräntehöjningen väntas komma sent i det första kvartalet 2015. Han lutade dock kanske åt att tidigarelägga den prognostiserade tidpunkten, uppgav han då.

Jeffrey Lacker, hökaktig Fed-ledamot, bedömer att mycket av den svaghet som fortfarande finns kvar kring USA:s arbetsmarknad beror på strukturella faktorer, såsom dålig matchning mellan tillgänglig arbetskraft och tillgängliga jobb.

Veckodatan över antalet nya arbetssökande i USA bjöd inte på några intressanta avvikelser mot förväntan.

På förmiddagen kom svenska prissiffror från SCB som var starkare än väntat och som enligt Nordea visar att den svagare kronan får genomslag på producentpriser och importpriser.

“Huvudfrågan är huruvida detta kommer att få genomslag även i konsumentpriserna”, skriver Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker vid Nordea, som anser att siffrorna indikerar det. Riksbankens inflationsprognos ser dock alltjämt för hög ut, bedömer han.

Pundet stärktes under dagen. Storbritanniens centralbank meddelade att man avser införa gränser för hur stora nya bolån ska få vara i relation till bolånetagarens inkomst. Centralbanken tar sikte på bolån som överstiger 4,5 gånger låntagarens inkomst. Maximalt 15 procent av en långivares totala antal nya bolån ska tillåtas ligga över denna gräns. Det slutliga förslaget och införandet väntas under hösten.

USA:s BNP backade med reviderade 2,9 procent i årstakt under det första kvartalet 2014, vilket kan jämföras med den tidigare bedömningen om -1,0 procent. Därmed sjönk ekonomin i den snabbaste takten sedan det första kvartalet 2009. Marknaden hade räknat med en tydlig nedrevidering, men nedgången var ändå oväntat stor.

“BNP-datan kan vara volatil från kvartal till kvartal; ett knippe annan data visar en mer positiv bild av det första kvartalet, och mer aktuella indikatorer från april och maj antyder att ekonomin är på väg mot en återhämtning i det andra kvartalet”, skriver presidentens ekonomirådgivare Jason Furman på Vita husets hemsida.

Jobben ökar inom de flesta yrkesområden, enligt Arbetsförmedlingens rapport “Var finns jobben?”. Ingenjörer och vårdpersonal toppar listan över yrken där det är lättast att få jobb, enligt myndigheten.

Temperaturen är fortsatt hög på bostadsmarknaderna i de svenska storstadsregionerna. Utbudet, efterfrågan och priserna är alla högre under årets andra kvartal. Småhuspriserna ökar med den snabbaste takten på fem år, uppger mäklarna i SBAB:s kvartalsvisa Mäklarbarometer.

“Det är fortsatt bra drag på storstädernas bostadsmarknader. En liten, men hälsosam, inbromsning från tidigare toppfart kan skönjas på bostadsrättsmarknaderna. Å andra sidan verkar småhusmarknaderna accelerera”, säger Tor Borg, chefsekonom på SBAB.