Kvävning hotar astmabolaget

Om det är ett misstag eller om scenupplevelsen är planerad är svårt att säga. Läkemedelsbolaget Aerocrines vd Scott Myers kornblå skjorta har hur som helst exakt samma blå nyans som fondväggen på konferensanläggningen Summit, ett stenkast från Stureplan i Stockholm. Från lite håll ser det därför nästan ut som om vd:ns huvud svävar fritt en bit ovanför byxlinningen. På rapp amerikansk engelska berättar huvudet om fördelarna med den emission på 445 miljoner kronor som bolaget denna dag i början av januari stod i begrepp att genomföra.

Det var emellertid påfallande lågt i tak för att vara ett informationstillfälle för ägare och aktiemarknad den här fredagsmorgonen. Scott Myers hade inte mer än låtit välkomstfraserna klinga ut innan han nämnde fyra områden som han inte tänkte informera om:

– Först och främst kommer vi inte att diskutera personliga aktieinnehav, sa Myers och med det syftade han på sig själv eller andra chefer i bolaget.

– Och vi kommer inte att diskutera de styrelseledamöter som lämnat styrelsen nyligen eller anledningarna till varför de slutade, fortsatte han.

– Vi kommer heller inte att diskutera det bud som vi fick kännedom om före jul och som styrelsen avvisade, var det tredje beskedet.

– Och vi kommer inte heller att kommentera de handelsmönster som har skett under de senaste dagarna och som har skett under stor volym.

Till dessa punkter kunde Scott Myers ha fogat ett femte område: hur svensk sjukvård underkänner Aerocrines paradprodukt, diagnosverktyget Niox Vero som ska upptäcka astma. Mer om den saken strax.

***

Aerocrine slutförde i dagarna bolagets största emission hittills, en kraftsamling där aktieägarna bidrog med närmare en halv miljard kronor. Emissionen övertecknades och pengarna behövs enligt ledningen för att företaget ska kunna växa och bli lönsamt på världens största sjukvårdsmarknad, USA.

Det är ett splittrat och sargat bolag som tar in dessa pengar. Av aktiens kursutveckling att döma tillhör Aerocrine kategorin krisbolag. Pappret noterades i mitten av januari till nivåer strax över 1 krona, ett fall på cirka 80 procent på två år till ett börsvärde på knappt 200 miljoner kronor. Å andra sidan är Aerocrine en av årets vinnare hittills med en uppgång under januari på drygt 230 procent, från nivåer under 50 öre. De aktieägare som har sparat sina avräkningsnotor från den förra emissionen, 2010, kan där se vad nytryckta aktier kostade den gången, 7 kronor, att jämföra med 82 öre i den nyss genomförda kapitalanskaffningen.

Aerocrine är baserat på en upptäckt som en grupp forskare knutna till Karolinska Institutet gjorde för drygt 20 år sedan i en källare på Nanna Svartz väg i Solna. De fann att andelen kvävemonoxid i utandningsluften ger en god uppfattning om huruvida en patient har astma eller inte. Mängden kvävemonoxid ger dessutom svaret på frågan hur allvarlig astman är och/eller om den mildras eller förvärras. En fördel med metoden är att det blir lättare att ställa in doserna så att patienterna inte behöver övermedicinera eller använda onödigt starka och dyra läkemedel. Vårdpersonalen får också information om huruvida medicineringen är tillräcklig samt om patienterna tar sin medicin eller inte.

Än så länge finns Aerocrines blåsmaskiner mest på kliniker och sjukhus, men på sikt ska de enligt planerna lanseras också för hemmabruk. Apparaterna har under åren utvecklats från att vara stora som kylskåp till att bli små som mjölkpaket. Och att de fungerar tycks ingen betvivla. Nej, problemen är i stället andra.

***

Den största svårigheten har varit att få i gång försäljningen och få ekonomi i verksamheten. Aerocrine har genom åren stadigt gått med förluster som nu har ackumulerats till mer än 1,5 miljarder kronor. I uttalanden, årsredovisningar och intervjuer har ledningen förespeglat investerarna att bolaget snart skulle gå med vinst. Först skulle det ske 2010, sedan 2012 och senare har det hetat att 2015 blir positivt. Den skeptiske tillåter sig att tvivla. Niomånadersrapporten i september skvallrade om en förlust i årstakt för 2014 kring 200 miljoner kronor.

Aerocrines nästa stora problem är att de stora ägarna är oense om strategin. I ena ringhörnan står två av de ursprungliga investerarna som har tröttnat på penga­rullningen. Dessa är Wallenbergarnas inkubator Investor Growth Capital och riskkapitalbolaget Health Cap, med 23 respektive 11 procent av Aerocrine. På andra sidan står storägaren sedan 2010, danska Novo AS – det stiftelseägda investeringsbolag som bland annat kontrollerar Nordens största läkemedelsbolag diabetesspecialisten Novo Nordisk och enzymtillverkaren Novozymes. Danskarna har 25 procent av bolaget.

Oenigheten kom i full dager när två stor­ägares representanter hoppade av styrelsen under november och december förra året. Några kommentarer till avhoppen lämnades inte och förfrågningar om intervjuer har avvisats, men enligt uppgift till Affärsvärlden berodde avhoppen på oenighet just om strategin. De två som hoppade av med två veckors mellanrum var Health Cap-partnern Staffan Lindstrand, som har suttit i styrelsen sedan 1999, och Thomas Eklund, som valdes in 2011.

Investors presstalesperson Stefan Stern kommenterar Eklunds avhopp i november så här:

– Vi bedömde inte att styrelsens strategi maximerade värdet för alla aktieägare.

Den utlösande faktorn ska ha varit den omfattande emission som presenterades i ett pressmeddelande den 27 november där två aktier berättigade till köp av sju nya. Den som inte tecknade sin andel i emissionen fick se sitt ägande spädas ut med 78 procent.

Nästa avhopp sammanföll i tiden med beskedet att styrelsen avvisade en hemlig friare. Budplanerna blev kända för mindre aktieägare först sedan styrelsen tackat nej till uppvaktningen. Det skedde i ett pressmeddelande 12 december. Aerocrine hade mottagit ”ett icke bindande indikativt intresse för bolaget”, framgick det av pressmeddelandet. Där angavs också att ”styrelsen för Aerocrine har genomfört en noggrann genomgång av bolagets finansiella ställning och har, efter rådgivning från bolagets legala och finansiella rådgivare, kommit till slutsatsen att bolaget under den kommande perioden helt måste fokusera på den offentliggjorda finansieringen”.

Aerocrine gick alltså vidare med emissionsspåret hellre än att bli uppköpt.

– Jag tycker att Aerocrine sannolikt behöver en industriell partner och att man på det sättet skulle skapa värde snabbare, säger Björn Odlander, vd för Health Cap.

Men strategistriden handlar inte enbart om finansieringen av det blödande bolaget, utan också om vad pengarna i emissionen ska användas till. Affärsvärlden har talat med flera grundare och tidigare anställda som ställer sig frågande till att bolaget nu satsar all kraft på att anställa egna säljare för att övertyga de amerikanska läkarna om att använda Aerocrines astmamätare.

Johanna Karling, i dag konsult med inriktning mot medicinteknik men under många år kvalitetsansvarig samt ansvarig för kontakter med läkemedelsmyndigheter i Aerocrine, är inte imponerad av den försäljning som bolaget har lyckats med hittills. Hon konstaterar att den viktigaste siffran i prospektet är beskedet om den installerade basen av andningsapparater. Aerocrines affärsmodell är att ställa ut apparaterna billigt på kliniker för att få läkarna att så ofta som möjligt använda det test som kostar mellan 60 och 300 kronor. Och Johanna Karling tycker att antalet installerade maskiner ökar för långsamt:

– När jag slutade 2010 var den installerade basen cirka 4 000. Nu är det 6 800. Det går för långsamt, säger hon.

Och Karling ifrågasätter inriktningen mot Amerikamarknaden. Problemet är det amerikanska finansieringssystemet där försäkringsbolagen ersätter läkarna enligt olika tariffer.

– I USA är läkarna penningdrivna. De har lågt samhällsintresse för att använda en effektiv metod. De vill ha så hög återbetalning som möjligt för de tester de ordinerar. Aero­crine skulle tjäna mer på att jobba starkt mot Europa och Japan, marknader där det redan går bra, och dämpa satsningen i USA till dess bolaget hittat en stark partner. Produktens nytta är jag helt övertygad om. Den kan spara massor av pengar till vården och förbättra livskvaliteten för astmatiker, säger Johanna Karling och tillägger att det skulle vara sorgligt om Aerocrine med alltför ensidig USA-inriktning kör bolaget ”åt skogen”.

Hon och Kjell Alving, en av grundarna och professor i andningsvägarnas farmakologi vid Uppsala universitet som var ansvarig för medicinsk och klinisk utveckling fram till förra året, är kritiska mot amerikaniseringen av bolaget. Vd och finanschefen är amerikaner och har sin bas i USA och av sju i bolagets ledning är fyra amerikaner, en förändring som enligt Scott Myers är nödvändig för att lyckas sälja i landet.

Enligt Karling och Alving har USA-inriktningen dragits i gång för tidigt. Satsningen inleddes 2011 och en ansenlig del av de pengar som har förlorats kan ses som bortkastade.

– Risken är att de nya pengarna hamnar i ett svart hål, konstaterar Johanna Karling och pekar på att Scott Myers själv har konstaterat att de ersättningsnivåer som bolaget har nått i USA av flera läkare uppfattas som för låga.

Bolaget vill därför försöka pressa upp nivån hos de försäkringsbolag de redan är inne hos.

– Det är ett gigantiskt arbete, nästan som att börja om, och det kommer ta många år om de ska göra det utan hjälp av en större partner, säger Karling.

– Svårigheterna för våra säljare är att komma igenom bruset. Det man hade behövt vänta på är de nya riktlinjerna för kväve­monoxid-mätning från amerikanska socialstyrelsen, National Institute of Health. De har ambitionen att komma ut med sådana riktlinjer 2016, säger Alving som tror att chanserna är goda att de blir positiva för metoden.

Scott Myers konstaterar för sin del att bolaget saknar reella konkurrenter på USA-marknaden och att Aerocrine kommer att behöva använda de friska pengarna till att fortsätta ”utbilda” den amerikanska läkarkåren om fördelarna med kväveoxid­mätning som astmadiagnosmetod. Fram till nu har det arbetet kostat Aerocrine hundratals miljoner kronor.

Kjell Alving bedömer det som nära nog omöjligt för ett mindre företag att på egen hand och med egen säljstyrka bygga en varaktig marknad i USA:

– Det skulle nog bli första gången det skedde i så fall. Aerocrine behöver en partner som säljer i USA, hävdar Alving.

Aerocrine-ledningen har tidigare sagt att de har letat efter en partner att sköta distributionen i USA utan att hitta någon lämplig.

***

Men också i sverige, där Aerocrine säljer via distributör, kan svårigheter vara på väg. Socialstyrelsen har med hjälp av ett 30-tal experter utarbetat nya riktlinjer för diagnos och behandling av astma och KOL. Riktlinjerna är ute på remiss till slutet av april och lutar sig tungt mot traditionella astmadiagnosmetoder som görs med utandningsprov, så kallad spirometri.

Mätning av utandad kvävemonoxid, Aero­crines metod, får betyget 8 på en tiogradig skala där 1 är bäst och där 10 är sämst. Orsaken till det låga betyget är att metoden enligt Socialstyrelsen inte kan användas ensam utan måste kombineras med andra metoder.

– Den är inte tillräckligt säker som enda diagnostisk metod, säger Elisabeth Eidem, projektansvarig på Socialstyrelsen.

Om riktlinjerna i förslaget går igenom kan Aerocrine få svårt att sälja testerna på hemmamarknaden, eftersom landstingen då får svårare att motivera att de använder metoden.

En av experterna bakom riktlinjerna är Christer Janson, professor i lungmedicin och allergologi vid Uppsala universitet. Han betonar att metoden fungerar som uppföljningsmetod och påpekar samtidigt att det brittiska regelverket, som nyligen har ändrats, ger Aerocrine-metoden högre prioritet än det svenska förslaget. Janson menar att metoden är bra men att forskningen inte hunnit visa det ännu och att arbetet med riktlinjerna av det skälet kommer vid en olycklig tidpunkt.

Kjell Alving, professorn i Uppsala, har inte deltagit i riktlinjearbetet, men är övertygad om att det kommer ändringar i det slutliga förslaget.

– Hela upplägget i processen har varit felaktigt. Om man vill ha utveckling så utgår man ju inte från de gamla metoderna utan från nya.

Alving ifrågasätter också att Socialstyrelsen har en prioriteringsgrupp som domineras av allmänläkare utan forskningserfarenhet.

Aerocrine ska dock kanske inte hoppas alltför mycket på en omsvängning. Ordföranden i den 22 personer starka prioriteringsgruppen, Peter Odebäck, som är distriktsläkare i Skaraborg, säger att det ­viktigaste budskapet från gruppen är att kväve­monoxidmätning inte alltid är att rekommendera. Han anser heller inte att det är sannolikt att Aerocrines metod kommer att rankas så mycket högre när remisstiden har gått ut.

– Vi vet att riktlinjerna kommer att ändras. Det är det som är meningen med vårt arbete. Erfarenhetsmässigt kan det innebära en skillnad i prioriteringsgrad med ett eller maximalt två steg.

En så liten förändring skulle förmodligen inte betyda någon större skillnad för Aerocrines utsikter på Sverigemarknaden.

– Det är ett mycket bra kompletteringsverktyg men inget generellt verktyg, lyder omdömet från Peter Odebäck.

Scott Myers vill för Affärsvärlden inte kommentera Socialstyrelsens njugga inställning till bolagets metod. Inför åhörarna vid informationsmötet i början av januari konstaterade han bara att Sverige behöver förbättra sina riktlinjer.

– Vi ska redovisa vår inställning för Socialstyrelsen i god tid före sista april, heter det från Aerocrine-ledningen.

I prospektet som bolaget publicerade inför nyemissionen nämns inte att de svenska riktlinjerna håller på att stöpas om eller att de nya riktlinjerna kan vara ofördelaktiga för Aerocrine.