Lagrad potential

KÖP Datalagringsspecialist­en Proact har varit en Affärsvärlden-favorit med inte mindre än fyra köprekommendationer de senaste fem åren. Det senaste köprådet i nummer 10/2018 föll särskilt väl ut och i mars i år kunde de som följde rådet glädja sig åt en slutlig kursuppgång på dryga 60 procent. Under våren fortsatte aktien norrut, och toppade på 262 kronor i början av sommaren.

I mitten av juli tog sedan resan en tvär vändning. Rapporten för Proacts andra kvartal var dålig på snart sagt alla punkter och fick aktien att rasa 16 procent på rapportdagen. Därefter har aktien fortsatt ned och årets kursuppgång har nu raderats ut. Tursamt för Proacts chefer för Tyskland samt Östeuropa, som sålde av stora aktieposter i mars, men mindre roligt för kvarvarande aktieägare. En av dessa är den relativt nya vd:n Jonas Hasselberg som klev på posten för drygt ett år sedan, efter att tidigare vd och styrelseordförande gjort plötsliga sortier kort efter varandra.

Hasselberg gick ut starkt genom att i december i fjol skruva upp de finansiella målen. Proact ska numera växa med minst 10 procent om året, till en lägsta ebita-marginal på 8 procent. Djärvt, med tanke på att marknaden där Proact verkar växer med 5 procent och att bolagets genomsnittliga årliga tillväxt de senaste fem åren har legat strax under 8 procent. Målen ska delvis nås organiskt, framför allt via ökad försäljning av lönsamma molntjänster, men också via fler förvärv. Proacts nytillsatta M&A-kommitté uppges ha identifierat ett femtiotal förvärvskandidater som skulle kunna bredda verksamheten såväl geografiskt som affärsmässigt, främst inom heta teknikområden som artificiell intelligens och datasäkerhet.

Den första halvan av 2019 pekar dock i fel riktning för Proact. Omsättningen i andra kvartalet backade med 7 procent mot fjolårskvartalet, vilket drog ned första halvårets tillväxt till (plus) 6 procent. Den kraftiga inbromsningen beror främst på vikande försäljning i systemaffären i Västeuropa, med tillhörande support- och konsulttjänster. Proact försöker stärka upp närvaron i Tyskland, Storbritannien och Nederländerna, vilket har pressat bolaget att ta order med lägre lönsamhet under året. Det syns på att ebita-marginalen för halvåret legat på svaga 3,5 procent.

Trots den undermåliga inledningen av 2019 står Proact fast vid de nya målen. Förmodligen sätts hoppet till framtida förvärv. Efter försäljningen av ett spanskt dotterbolag i juni finns drygt 220 miljoner i kassan, vilket skulle kunna användas till nya bolagsköp. Därtill har den nya vd:n sjösatt ett besparingsprogram som ska få effekt redan i år. En inte alltför vild gissning är att de största besparingarna läggs på systemaffären, som i dag står för två tredjedelar av försäljningen. Proacts tjänstesegment visar däremot upp både bättre tillväxt och lönsamhet, där molntjänsterna är det som levererar allra bäst.

Proact har aldrig värderats särskilt högt av aktiemarknaden – i jämförelse med it-konsulterna har bolaget haft för mycket låglönsam systemförsäljning. Men efter sommarens kursras handlas aktien till låga 10 gånger 2020 års förväntade vinst. Det är en kraftig rabatt inte bara mot konkurrenter i konsultsektorn utan även lägre än lågvärderade återförsäljare i it-sektorn.

Det finns fortfarande en hel del frågetecken gällande Proacts framtid, men som vd Jonas Hasselberg säger: Marknaden och potentialen finns där. Proact verkar i en bransch där kvartalsförsäljningen är volatil, och dagens värdering ger här en stor uppsida vid minsta positiva överraskning. Affärsvärlden tror på förvärvsstrategin, även om den kan komma att kräva finansiellt understöd från aktie­ägarna, däribland storägaren och Axis-grundaren Martin Gren. Köp Proact mot en ettårig riktkurs på 195 kronor.