Länge levemonarkin!

Inför det kungliga bröllopet till helgen har debatten om monarki kontra republik blossat upp till en av årets hetaste. Att avskaffa monarkin vore “en sorts vandalism”, anser Svenska Dagbladets konservative politiske chefredaktör PJ Anders Linder. Kvällstidningen Expressen konstaterar att det är mysigt med monarki, men lägger till att “… mys och underhållning är ingen rimlig grund för ett statsskick i en demokrati.” och kräver republik (på sin liberala ledarplats). Ja, alla har en åsikt och det finns snart inte en svensk som inte kan rabbla detaljerna ur den fyra decennier gamla Torekovskompromissen.

Affärsvärlden sticker inte under stol med att det finns goda skäl att införa republik. Som att monarkin är en sentimental hyllning till feodala envåldshärskare som inte hör hemma i en modern demokrati. Eller att kungahuset är en förebild som säger att det finaste som finns är att ärva sin makt och sina pengar. Och bara närvaron av en monark förvandlar normalt sansade och intelligenta människor till insmickrande svassare.

Rojalisterna har också goda argument för att behålla statsskicket. De kan peka på en tusenårig tradition och kungahusets betydelse för varumärket Sverige. Vi ska nu ge dem ytterligare ett vapen i slaget om det svenska statsskicket. Ett argument som dessutom är objektivt sant. Vi har räknat på saken. Monarkier är mer framgångsrika än republiker.

Affärsvärlden har jämfört 30 länder. Gruppen består av OECD-länderna (av praktiska skäl är dock nykomlingen Chile inte med), som alla är någorlunda utvecklade demokratier och hyfsat rika marknadsekonomier. Av de 30 länderna är 12 konstitutionella monarkier, 18 är republiker.

Vi har jämfört dem på fem punkter:

l BNP-tillväxt i fjol

l BNP per capita

l Tillväxt mellan åren 2005 och 2009

l Statsskuld som andel av BNP

l Korruption

Den enda grenen som republikerna vinner är tillväxt under de fem senaste åren. Polen och Slovakien är etta och två i långsiktig tillväxt och är, som många av de gamla östblocksländerna, republiker. Att republiken Grekland är trea i grenen bådar dock inte gott för framtiden.

Grenen statsskuld väger jämnt, men aningen till monarkiernas fördel. Marginalen är den minsta möjliga. För till monarkierna hör Japan, som inte bara är världens enda återstående kejsardöme. Det är också världens näst mest skuldtyngda land, efter Zimbabwe.

Den tristaste grenen för presidentivrarna är korruption. Flera av de stora republikerna ligger på skamplats i Transparency Internationals årliga rankning. Här är Turkiet, Grekland och Italien de största skurkarna.

Vinnare i rankningen är Australien, som via samväldet har brittiska Elizabeth II som statschef (hon är monark i 16 länder). Två är vår granne Norge. Världens bästa republik är en federalstat, Schweiz.

Nu kanske den intelligenta läsaren invänder att statsskicket har liten påverkan på tillväxt, korruption och statsskuld. Ja, kanske det. Men varför chansa? Och om kungahuset är så betydelselöst att det inte påverkar landets fundamentala konkurrenskraft, så kanske det är lika bra att låta statsskicket bero. If it ain’t broken, don’t fix it. Eller för att citera gamle statsministern Tage Erlander: “Visst är jag republikan, men därmed inte sagt att jag vill ha republik”.