Lär dig riskerna med hedgefonder

Hedgefonderna har det inte lätt – många har gått lika dåligt som börsen den senaste tiden och kreditkrisen gör att pressen på fonderna ökar. Bankerna kommer inte att vara lika generösa med att erbjuda kreditlinor för framtida placeringar. Samtidigt finns det en eller annan investerare med ansträngda finanser som kanske måste sälja sina innehav. Inte direkt ett drömläge för hedgefonderna, som har ett antal bra år bakom sig.

Brummer & Partners är en av pionjär­erna inom hedgefonder. Deras fond Zenit startade redan 1996 och fondbolaget var då ganska ensamt om att erbjuda pro­dukten. Det var inte förrän år 2000 som hedge­fonderna blev riktigt heta och i dag finns det ett flertal svenska fonder att välja mellan. De senaste åtta åren har hedgefond­indexet (SIX Harcourt HFXS) stigit med drygt 60 procent på en börs som ökat med drygt 30 procent till och med augusti i år.

Det som skiljer hedgefonden från en traditionell värdepappersfond är att hedgefonden har ett större mandat att investera i olika finansiella instrument än aktie­fonder. Hedgefonderna investerar i finansiella instrument både på aktie- och räntemarknaden. Det friare upplägget gör att hedgefonderna ser väldigt olika ut med varierande risknivå. Men det vanligaste är att förvaltaren väljer att köpa vissa aktier och blanka andra genom att sälja aktier som man har lånat (long short equity-fonder). De amerikanska hedgefonderna fick minst sagt det svettigt för en månad sedan när blankning tillfälligt förbjöds i vissa aktier. Vips försvann deras manöverutrymme. Investeringskonsulten Indecaps vd, Niklas Lundberg, som dagligen utvärderar fonder bekräftar att hedgefonderna skiljer sig milsvida i upplägg.

– Fonderna konstrueras på så många olika sätt att det viktiga egentligen inte är vilka instrument fonden väljer att arbeta med, utan att man lyckas skapa positiv avkastning, säger Niklas Lundberg.

Det är inte bara taktiken som skiljer mellan olika hedgefonder utan även tillgängligheten. Storleken på ­insättningskravet varierar med flera nollor i vissa fall. Brummers Futuris kräver en insättning på runt miljonen, medan en hundralapp räcker för att köpa Catellas Europe Hedge. Avgiften ligger på runt 1 procent medan den prestationsbaserade ersättningen till fondbolagen oftast uppgår till hela 20 procent på den del som överstiger den riskfria räntan.

I en traditionell värdepappersportfölj påverkas avkastningen i stor utsträckning av den allmänna marknadsutvecklingen, det som inom portföljteorin kallas betarisken. I en hedgefond försöker förvaltaren begränsa marknadens påverkan och skapa en positiv avkastning över tiden oavsett börsutvecklingen. Efter terrorattacken i USA i september 2001 klarade hedgefonderna sig utmärkt i börsnedgången. Då blankades teknikaktierna för fullt, vilket gick lätt att räkna hem. Men det har varit lite si och så med den saken under den senaste tiden. Många hedgefonder har haft en negativ avkastning och därmed följt börsutvecklingen alltför väl. Och det är ju inte riktigt meningen. Enligt en färsk undersökning i Dagens Industri föll avkastningen under september månad för majoriteten av de svenska hedgefonderna. Anledningen till detta kan vara att hedge­fonderna varit för inaktiva. Som Niklas Lundberg uttrycker det:

– De hedgefonder som presterat dåligt har legat alldeles för långa i aktier och inte utnyttjat sina mandat fullt ut. Många har resonerat att på lång sikt går börsen ändå upp och därför suttit still i båten. Förvaltarna tar betalt för att vara aktiva men har inte varit det. Det är fegt att inte använda marknadens möjligheter fullt ut vilket också påverkat fondernas avkastning.

Det finns andra som anser att hedge­fonderna har tagit för stora risker med spekulativa inslag vilket också påverkat avkastningen. Riskerna skiljer sig stort mellan hedgefonderna där exempelvis SEB Multihedge klassificeras som en lågriskportfölj medan Brummers Futuris har en högre riskprofil.

Går en hedgefond för dåligt händer det att fondbolaget stänger den. Investerarna förlorar då både på nedgången och på de avgifter som betalats om fonden överpresterat vissa perioder. Visst går det att förlora pengar på aktiefonder också, men då får man åtminstone välja själv om man vill sälja eller inte. Då en fond inte över­avkastar längre är det inte lika intressant för fondbolaget att behålla den i sortimentet – det är överavkastningen som ger rejält bra betalt.

I USA har många hedgefonder gått i backen men att samma sak kan ske i Sverige tror inte Niklas Lundberg på.

– Den finansiella oron har hittills inte lett till några stora utflöden från hedgefonderna. Det är det traditionella aktiefonderna som spararna valt att lämna, säger Niklas Lundberg.

Enligt statistik från Fondbolagens förening skedde ett utflöde ur hedgefonderna på 200 miljoner kronor under september månad. Att vissa hedgefonder har kvartalsvisa avstämningar förbättrar inte transparensen.

På frågan om det är rätt tid att gå in och köpa hedgefonder svarar Niklas Lundberg:

– Tror man att börsen har nått botten är kanske inte hedgefonder det första alternativet man ska välja. Men på lång sikt har hedgefonder presterat bättre än börsindex. Eftersom avkastningen mellan hedgefonderna skiljer sig åt så mycket blir det allt viktigare att välja rätt fondförvaltare.

Det är något av ett lotteri. Men lyckas man pricka rätt är det bara att hålla tummarna för att den ansvariga förvaltaren stannar. För blir avkastningen nära index finns det billigare och mer tillgängliga fondalternativ än hedgefonder att söka sig till.

nullnullnullnull