Läskande finländsk förvärvare

Om man frågar vd Jukka Moisio om Huhtamaki är ett skogs- och massaföretag så blir svaret inte det distinkta nej man kanske först väntat sig.

– Vi har starka kopplingar till den nordiska skogen, till Stora Enso och Billerud Korsnäs till exempel, säger i stället vd:n som leder livsmedels­emballagetillverkaren sedan åtta år.

Ungefär två tredjedelar av produktionen utgörs av träfiberbaserad råvara som används till att göra bland annat äggkartonger, tråg till portionsförpackningar i affärer eller engångsemballage och pappmuggar till snabbmatsrestauranger. Produktionen må ha sina rötter i nordiskt träfiber, men tillverkningen sker numer inte annat än i liten skala i Norden. Bolaget har i stället 73 produktionsanläggningar i 34 länder runt om i världen. Det garanterar korta och snabba leveranser. Emballaget blir för dyrt om det fraktas långa sträckor.

– Det här är en lokal business i allt vad vi gör, säger Jukka Moisio till ­Affärsvärlden.

Huhtamaki har sin bakgrund i det konglomerat av verksamheter som grundaren Heikki Huhtamäki 1943 skänkte till den Finska kulturfonden och som fonden på 1960–talet lät börsnotera. Prickarna över ä försvann långt senare – förutom på hemmaplan. Urfinska Huhtamäki kallar sig numera helst Huhtamaki på den internationella arenan. I Sverige är nog bolaget ändå mest känt för att det under 1990-talet övertog den svenska godistillverkaren Ahlgrens och lade ned varumärket. Senare skildes godisaffären ut och övertogs av Cloetta som lät varumärket Ahlgrens göra comeback med de kända skumbilarna.

Huhtamaki har efter den socker­chocken utvecklats till specialist inom just emballageteknik och är nu, med ett börsvärde på cirka 40 miljarder kronor och en årlig försäljning om nära 30 miljarder kronor, störst i världen i sina nischer. Koncernen har tre affärsområden:

– Inom Foodservice, det största ­affärsområdet med en försäljning om 1,6 miljarder euro under fjolåret, är råvaran kartong, som bland annat används till hamburgerkartonger och pappersmuggar på McDonald’s.

– Inom Flexible packaging, med en försäljning på 870 miljoner euro, använder sig bolaget av plast och andra material för att emballera exempelvis glass och djurmat.

– I det tredje affärsområdet, Molded Fiber med en omsättning på 260 miljoner euro, använder Huhtamaki returpappersfiber för att bland annat göra ägg- och fruktkartonger.

Huhtamaki jobbar på en fragmenterad marknad där tillverkarna av ­livsmedelsemballage blir fler och fler. Ökningen sker i huvudsak i utvecklingsländerna, där tillväxten är minst 10 procent årligen och sker i takt med att allt fler människor anammar den västerländska urbana livsstilen.

På de mer mogna marknaderna blir det däremot inte fler aktörer, snarare tvärtom. Ett par av de största konkurrenterna är australiska Amcor och österrikiska Constantia. De två rivalerna når upp till en årlig försäljning som är tre gånger större respektive jämnstor med Huhtamakis.

Ingen av de här branschgiganterna har särskilt stora marknadsandelar annat än lokalt. Det finländska företaget berömmer sig dock om att vara världsetta inom sina nischer. Bolagets allra bästa gren är Foodservice där bolaget grovt räknat har 15–20 procent av marknaden i Europa, Asien och Stillahavsområdet. Variationerna mellan olika länder är stora där Irland och antipodlandet Nya Zeeland sticker ut som ett par av de starkaste länderna.

Världens största marknad för snabbmat är som bekant USA. Den marknaden domineras av amerikanska ­bolag och här är det finska före­taget fortfarande en liten aktör.

Försäljningen i världens utvecklings­länder varierar kraftigt och beror till stor del på var företaget har fabriker eller har köpt bolag. I Indien är Huhtamaki enligt ledningen en ledande aktör inom Flexible packaging, men i Kina har försäljningen, huvudsakligen inom Foodservice, gått kräftgång under det senaste året.

Just förvärv är en av det finska företagets starkaste sidor. Bolaget har under de senaste fem åren förvärvat 13 konkurrenter för sammanlagt 600 miljoner euro. I år fort­sätter köpfesten och hittills i år har finländarna förvärvat tre bolag.

Enligt vd kommer förvärvstrenden att fortsätta. Taktiken att köpa konkurrenter till billigare vinstmultiplar än vad Huhtamaki själv värderas till är en metod som andra förvärvsmaskiner, som exempelvis svenska Indutrade, har använt sig av under många år nu.

En annan fördel för bolaget är att priserna på fabriker som tillverkar emballage för livsmedel inte stiger i samma takt längre. Bolaget har därtill starka finansiella muskler och enligt koncernchefen Moisio har företaget 400–500 miljoner euro reserverade för att köpa nya bolag. Med nya lån i samma storleksordning får bolaget en hävstång och kan förvärva konkurrenter för det dubbla beloppet.

Aktien har rusat under de senaste åren – upp 18 procent i år och en fördubbling på två år. Betyder det att det är för sent att köpa ­aktien? Affärsvärlden tror inte det.

De tillkommande kostnaderna för att ­leverera mat i en cellplastkartong är små. Det handlar om 20 till 50 öre per måltid. Samtidigt är den globala marknaden enorm. Bara försäljningen av engångsmuggar i världen är värd över 30 miljarder dollar år 2019, enligt en branschuppskattning. Det är närapå en fördubblad försäljning på tio år. Konjunktursvackor existerar i praktiken inte inom färdigmats- och snabbmatsbranschen.

Huhtamaki växer i en takt av 5–6 procent årligen och för de kommande åren gör analytikerna bedömningen att försäljningen växer från 2,7 miljarder euro under fjolåret till 3,5 miljarder euro år 2019.

Historiskt sett har bolaget redovisat stabila vinster, också under krisåret efter finanskrisen 2008. Utdelningen har stadigt ökat, utom under ett år kring finanskrisen.

Konkurrenter, som Amcor, Silgan Holdings, USA, samt de likaledes amerikanska Ball Corp och Bemis Company, värderas till p/e-tal på mellan 15,6 och 19,7, enligt ­databasen Factset, där bankanalytiker samlar sina vinstprognoser. Huhtamakis vinst för nästa år värderas till 17 gånger ­pengarna, enligt Affärsvärldens prognos. Det är inte dyrt för ett stabilt konsument­varubolag som har så pass stark – och lönsam – tillväxt.