Lycklig skilsmässa i verkstaden

Köp. Den som betraktar Atlas Copco får lätt intrycket att den klassiska Nackaverkstaden är ett bolag i beråd, eller åtminstone ett bolag som hamnat i en livskris. Det är som om ledningen är missnöjd. Ett annat sätt att betrakta den är som proaktiv. Struktur­affärerna avlöser varandra, och knappt har dammet hunnit lägga sig efter en affär innan det är dags för nästa.

Atlas Copco genomgår med andra ord under Ronnie Letens sista månader som vd och koncernchef ett förvandlingsnummer värdigt en trollkarl.

Mest påtagligt är förstås det förestående projektet att knoppa av gruvaffärsområdet. Men ur trollkarls­hatten dras inte bara gruvrörelsen, en fjärdedel av koncernens sammantagna försäljning, som enligt planerna ska delas ut till de egna aktieägarna lagom till halvårsskiftet nästa år.

Nästa stora händelse är att Ronnie Leten efter åtta år vid rodret samtidigt har givit upp försöken att få upp rörelsemarginalerna i vägmaskinsverksamheten inom Dynapac till de nivåer mellan 14 och 24 procent som kännetecknar det övriga Atlas Copco. Efter tio år som ägare till det bolag som startade sin första fabrik i Sverige i Ljungby, går verksam­heten under klubban till ett hemligt pris som innebär en förlustaffär för Atlas Copco – nedskrivningarna uppgår till 1 754 miljoner kronor.

”Orsaken till avyttringen är att ­divisionen saknar de stordriftsfördelar som behövs för att bli nummer ett eller två inom marknadssegmentet”, skriver Leten i den färska bokslutskommunikén. Den förlustbringande tillverkningen av bland annat väg­vältar och asfaltläggare säljs istället till det franska bygg- och industrikonglomeratet Fayat. Dynapac står för cirka 3 procent av Atlas Copco-koncernens omsättning.

En tredje nyordning är att från nyåret karvar Ronnie Leten fram ett nytt affärsområde, Vakuum, ur det största affärsområdet, Kompressorteknik. Vakuumteknik, som vuxit genom förvärv under de senaste åren, blir koncernens näst minsta, med en andel av koncernomsättningen på 13 procent (2016, pro forma).

Samtidigt tycks pengarna bränna i fickorna på ledningen, vilket märks på att förvärvstakten har ökat under de senaste åren. Under fjolåret köpte Nackaföretaget 13 företag, fler än någonsin tidigare, med en sammanlagd omsättning om 5 miljarder kronor. Under åren 1999 till 2016 förvärvade Atlas Copco bolag i betydligt långsammare takt, i genomsnitt sju eller åtta företag per år. Affärsvärlden räknar med fortsatta förvärv när den nye vd:n Mats Rahmström tar över i slutet av april i år.

Mest intressant är utvecklingen i den svängiga gruvbranschen, där investeringsanorexian i världens gruvor tycks vara på väg att motas bort. I det skenet kunde Atlas Copcos planerade uppdelning av koncernen i ett separat gruvutrustningsbolag, tills vidare under det anonyma namnet Newco, och det tre gånger större Ur-Atlas med bland annat kompressorerna, därför knappast ha presenterats med bättre timing. I den färska kvartalsrapporten heter det bland annat att ordervolymerna för gruvutrustning ökade markant jämfört med föregående år.

Ett par av bolagets konkurrenter har presenterat liknande signaler. Branschettan, amerikanska Cater­pillar, har gynnsamma erfarenheter och skrev häromveckan att försäljningen mot gruvbranschen kan ha bottnat. Svenska Sandvik spår god efterfrågan i sektorn, enligt vad vd Björn Rosengren sade i samband med förra veckans rapport.

Kanske står Atlas Copco, det verkstadsbolag som har högst börsvärde i riket efter schweizisk-svenska ABB, med sin gruvavknoppning inför en potentiell säljexplosion. Den bedömningen gör åtminstone den amerikanska storbanken Morgan Stanleys analytiker i en färsk studie som pekar på att flera trender inom gruvbranschen ­pekar i Atlas Copcos riktning, som att fler och fler gruvor går från dagbrott till underjords­brytning samt ökad grad av automation.

Och Atlas Copco rivstartade också rapportsäsongen med ett fjärde fjolårskvartal som var bättre än vad analytikerkollektivet hade väntat sig. Analytikerna är överlag positiva till Atlas Copco, av 27 bevakare anser bara 4 att aktien är övervärderad. Bokslutskommunikén redovisar inte bara en rekordvinst på närmare 20 miljarder kronor under fjolåret, utan ger också lugnande besked framöver. Med en orderingång som ökade med 19 procent under det senaste kvartalet till 27,6 miljarder kronor förefaller koncernens närmaste period tryggad. Beställningsingången under fjärde kvartalet innebär ett positivt trendbrott jämfört med tidigare under året. Motsvarande siffra för hela 2016 nådde måttliga 6 procent.

Efterfrågan på bolagets produkter och tjänster under de närmaste månaderna kommer att öka något, ”somewhat”, som Ronnie Leten formulerade saken.

Valet av det ganska svaga förstärkningsordet somewhat för att signalera ökad ­efterfrågan har större prognosvärde än vad en investerare i förstone kan tro. För efter hela fem kvartal i rad när bolaget flaggat för oförändrad efterfrågan kommer nu alltså beskedet att marknaden blir bättre framöver.

Atlas Copco-ledningen har skickat ut dessa signaler i åtminstone 15 års tid, och ­erfarenheten visar att vid tidigare tillfällen när Atlas Copco skissat på starkare marknader så har aktien också lyft. Under de ­senaste tio åren har Atlas under tre perioder använt formuleringar som signalerar ökad efterfrågan. Under de här tre perioderna, sex kvartal med början i oktober 2009, ett kvartal under 2011, samt under sex kvartal med början i januari 2014, har A-aktien lyft med 92, 1 respektive 30 procent.

Aktien är med ett p/e-tal på 22 för nästa år premiumvärderad. Och visst återstår det för den nye vd:n Mats Rahmström att bevisa sig. Men en konjunkturuppgång i gruvbranschen lockar, och rörelsemarginalen i bolaget kan fortfarande lyfta några procentenheter. Därtill väntar nya förvärv i en takt på 5 till 8 procents tillväxt per år. Den som följde Affärsvärldens köpråd hösten 2015 har sett sin investering öka i värde med nära 50 ­procent. Dags att dra sig ur? Affärsvärlden tror inte det. Riktkurs på ett års sikt: 341 kronor.