”Många underskattar Ryssland”

Småbolagen lockar allt fler förvaltare. Och affärerna går över landgränserna. Med den nya nordiska börslistan som träder i kraft om en månad kommer små oberoende fondföretag som finländska Fondita att få lättare att synas.

Hallå där Markus Larsson, som ansvarar för oberoende fondbolaget Fonditas nya projekt, en fond som investerar i små börsbolag runt om i Norden. Hur mycket pengar förvaltar ni?
– I våra tre tidigare fonder handlar det om cirka 200 miljoner euro, det mesta i vår Small Cap-fond.

Ni är en liten förvaltare. Vad är målsättningen med den nya fonden?
– Vi erbjuder den första nordiska micro cap-fonden, som fortsättning på Fondita Nordic Small Cap som avkastat cirka 17 procent per år i snitt de senaste nio åren. Vi har fått ett mycket positivt mottagande under lanseringen här i Helsingfors eftersom den också ger möjlighet för stora institutioner att placera i småbolag, med börsvärde upp till 400 miljoner euro.

Vad tror du om de nordiska börserna framöver?
– Någon siffra på hur mycket indexen ska stiga kan jag inte ge. Men eftersom vi nu startar en ny fond kan jag ju säga att vi är positiva till börserna i Finland och Sverige. Efter att ränteoron börjar lägga sig finns det förutsättningar för en god utveckling framöver på de nordiska börserna.

Betyder det att börserna i Helsingfors och i Stockholm står högre eller lägre om ett år?
– Vi har ingen åsikt om det. Vi ägnar oss bara åt stockpicking. Lika väl som du kan jag gissa att börsen ligger 10 eller 15 procent högre men det är bara i ett fåtal fall som sådana prognoser slår in.

Så hur investerar ni?
– Vi är stock pickers och har en filosofi som går ut på att bolaget skall ha bra och förståeliga produker, ha en bra marknadsposition och gärna en synlig ägare.

Ni blankar inte i någon fond?
– Nej. Alla våra fyra fonder är rena aktiefonder.

Vilka aktier?
– I våra tidigare fonder har vi bland annat bolag med exponering mot Östeuropa och Ryssland. Där tror jag de finländska bolagen i många fall har mer erfarenhet och därför vågar investera mer österut än vad svenska bolag gör. Ta det finska bygg- och servicebolaget YIT som vi tror på och jämför med Skanska till exempel när de kommenterar Ryssland. Man tror inte att de är i samma bransch. Skanska är otroligt negativt till Ryssland men jag tror att de, liksom många svenska bolag, underskattar potentialen där.

– Lånemarknaden i till exempel Ryssland för fastigheter har till exempel bara precis tagit sina första steg och fungerar inte alls ännu. Men tänk när den fungerar.

Andra exempel?
– Byggmarknaden i Östeuropa är stark och står inför en strukturell tillväxt. Ett bolag som gynnas är maskinuthyrningsföretaget Ramirent. Bolaget kan växa 30-50 procent om året i Östeuropa och Ramirents omsättning i öst kan vara lika stor om fem år som hela koncernens i dag. Deras största problem är hur mycket de ska investera i nya maskiner.

Ryssarna konsumerar mycket?
– Ja. Enligt undersökningar satsar de på hus, utseende och bilar. Varuhuset Stockmann med flera varuhus i Moskva och S:t Petersburg har ju varit i Ryssand i decennier och nu skördar de frukterna av att Rysslands ekonomi har kommit på fötter.

Andra bolag med Rysslandsexponering?
– Tidningskoncernen Sanoma och Nokian Tyres som tillsammans med franska Michelin är de enda utländska bolag som har däckfabriker i Ryssland. Nokian gynnas otroligt av att frihandelsavtalet inte kunde undertecknas i sommar och kan öka sin försäljning. Tänk bara när alla ryssar med nya västerländska bilar ska byta till vinterdäck.

Några svenska småbolag som ni tror på?
– I Munters har vi varit med länge, så det tror vi på.