”Mer fallhöjd vid lågkonjunktur”

Vad tror du om den svenska börsen?

– Den senaste tiden har vi fått indikationer som pekar mot en aningen ljusare amerikansk konjunkturbild, plus att några rapporter har överraskat positivt. Men egentligen kvarstår många av frågetecknen. Det är inte alls säkert att vi har passerat den värsta punkten i denna börscykel. Vi kan ha gjort det, men inte nödvändigtvis. I Sverige är vi ner 20-25 procent sedan toppen. Det är en hel del men tror man på ett lågkonjunkturscenario, finns det mer fallhöjd.

Vad tror du om läget i USA?

– USA har en liten fördel av att de först drabbades av kreditkrisen. Offensiva räntesänkningar har försvagat dollarn ytterligare och stärkt konkurrenskraften för exportindustrin. Där finns många stora, välskötta bolag som gynnas av konkurrenssituationen. Avmattningen kom också tidigare än i Europa. USA kan bli en riktigt intressant marknad när man kan göra bedömningen att vi verkligen har passerat bottnen. Kanske dollarn också bottnar ur ungefär samtidigt. Med det sagt finns stora obalanser kvar med ett för lågt inhemskt sparande och stora bytesbalansunderskott.

Du låter inte speciellt optimistisk om börsen framöver.

– Jag tycker inte att jag är så negativ. Men bara för att vi har haft en liten uppgång de senaste månaderna, är det inte självklart att vi har flera goda år framför oss. Vi kan nog få se både upp- och nedgångsfaser under det kommande året. Det är lite digitalt. Kan vi hantera den finansiella krisen relativt snabbt, då kan vi få en riktigt hygglig börs.

Vilka indikatorer håller du särskilt ögonen på?

– Det är väldigt viktigt att följa den amerikanska husmarknaden, om det finns tendenser att priserna slutar att falla. Banksektorns soliditet och stabilitet är också av avgörande betydelse. Hur väl lyckas man med att rekapitalisera banksektorn? Hur väl biter de åtgärder centralbankerna vidtagit för att öka likviditeten i systemen? Förtroende är en nyckelfråga för bankernas och investerarnas riskvillighet, så det kan påverka både uppåt och nedåt beroende på vad som händer framöver.

Är det något specifikt du tittar på i Sverige?

– Det vi måste bevaka extremt noga är utvecklingen på arbetsmarknaden. Det gäller både i Sverige och USA. Problemen vi sett har hittills främst drabbat den finansiella ekonomin. Realekonomin har varit ganska förskonad. Risken för att den finansiella krisen ska slå igenom på konsumenternas förtroende och företagens vilja att anställa är sannolikt förklaringen till varför börsen är så nervös just nu.

– Vi ser en klart mycket sämre arbetsmarknad i USA. Sker samma sak i Sverige, får vi en besvärligare konjunkturutveckling med en mer kännbar inbromsning.

Vilka sektorer tror du kan överraska positivt?

– Energisektorn, med oljepriset som ständigt tickar på uppåt, är stark. Oljbolagen gynnas, åtminstone till en viss gräns. Blir det för höga priser, kan det få konjunkturella effekter, som slår tillbaka på oljepriset. Men att priset fortsatt att stiga, trots sämre konjunktur, tyder på att efterfrågan är stark och att inslaget av spekulation varit lägre än marknaden tidigare trott.

Och negativt?

– Verkstadssektorn i Sverige har, historiskt sett, väldigt höga marginaler. Om konjunkturen blir sämre, Europa försvagas, de amerikanska företagens konkurrenskraft ökar och både råvaru- och energipriserna stiger, bör rimligtvis marginalerna påverkas. Här tror jag man får förbereda sig på ett trendbrott, med lägre marginaler. Om inte annat blir sektorn svårare att värdera med dessa förutsättningar vilket borde påverka riskpremierna uppåt.

Någon särskild region du tycker är intressant?

– Det finns en otrolig tillväxtpotential i Asien, där vi också fått se ett bakslag på börserna. För en långsiktig investerare finns det väldigt intressanta tillfällen att gå in nu om man inte redan har exponering där. Därutöver skulle, som sagt, USA kunna bli intressant igen. Och det är första gången på mycket lång tid man kan säga det.