Molnet över mobilmarknaden
Karlskrona tidigare i höst. Kommunen gav sig i lag med internet – och telekomleverantören The Cloud. Det var ingen tillfällighet. Marknaden för trådlös kommunikation har expanderat enormt under det senaste året och ett av de bolag som tagit för sig mest är brittiska The Cloud. Och plötsligt ser det därmed ut som om den allt mer dataspäckade mobiltelefonen får konkurrens från ett på samma gång oväntat som väntat håll.
Oväntat för att mobiltelefonsystemen aldrig har varit vare sig bättre eller billigare att använda än i dag.
Väntat för att begrepp som wifi, trådlöst internet och hotspots har poppat upp som modeord till och från de senaste tio åren och inte sällan avfärdats som paranteser i telekomhistorien. Svenska Telia var för övrigt en av pionjärerna på området och startade sin trådlösa bredbandsuppkoppling på offentliga platser, så kallade hotspots, i it-yrans sista skälvande månader, i oktober 1999. Prissättningen den gången borde ha gett en vink om vartåt det skulle barka. Inträdesavgiften för att få tillgång till trådlöst internet på platser som Arlanda eller centralstationen i Stockholm var 5 000 kronor plus en årlig avgift på 17 000 kronor.
Så klart att inte ens stressade affärsmän som väntade på ständigt sena flygplan eller insnöade tåg var intresserade.
I dag är prisbilden annorlunda:
– Vi säljer klippkort för 40 kronor och överväger att låta internetanslutningen ingå gratis, som en del i måltiden, säger Anders Larsson Apelgren, it-ansvarig vid svenska McDonald’s. Han tillägger att företaget inte gjort just någon reklam för sin it-tjänst men att snabbmatskedjan nu i dagarna resonerar om hur det ska bli ändring på den saken.
McDonald’s är det företag som har kommit längst i Sverige när det gäller att placera ut allmänt tillgängliga trådlösa anslutningspunkter för internet. Systemet är öppet för alla bredbandsleverantörer som vill ansluta sig på 230 restauranger.
– Störst användning är det i storstäder och vid våra restauranger längs motorvägarna runt om i Sverige, säger Anders Larsson Apelgren.
Betalningsmodellen är enkel. Restaurangkedjan och hotspotleverantören The Cloud delar på investeringen, i storleksordningen 5 000 kronor per restaurang. De delar sedan på intäkterna som de får från de bredbandsbolag som vill vara med och låta “sina” kunder surfa på restaurangen. Slutanvändarna kan välja mellan att köpa tillträde, ett klippkort, direkt via datorn eller i praktiken att förlänga sitt bredbandsabonnemang från hemmet eller kontoret.
Men varför ska kunderna nöja sig med att sitta still på en snabbmatskedja? I dagarna utvidgar The Cloud sin affärsmodell till att omfatta hela städer, en så kallad hotzone. Först ut i Sverige är Karlskrona där en allmänt tillgänglig centrumzon för trådlös internetuppkoppling håller på att byggas ut. Det kommunala stadsnätet förlängs i praktiken från husen och ut på gatan och förses med radiostationer.
Precis som med mobiltelefoner är tanken att det ska gå att flytta sig mellan olika radiostationer i staden utan att uppkopplingen klipps av. Tekniken, kallad mesh, fungerar redan i flera brittiska städer och håller på att byggas ut i finansdistrikten i London. Innan året är slut ska systemet fungera i hela centrala London. Och i Karlskrona.
Men stopp nu. Hur många går runt på stan med datorn påslagen och med ständig kontakt med internet?
Inte många. Inte om det handlar om knädatorer. Men allt fler elektroniska prylar, från almanackor, telefoner och datorspel till tv-apparater utrustas numer med wifi (wireless fidelity) – kort som gör att användaren kan koppla upp sig mot internet.
– Ett wifichip kostar i storleksordningen 5 dollar. De kommer med alla nya datorer och med allt fler elektroniska produkter, inte minst med digitala kameror, konstaterar Niall Murphy, teknisk chef och en av dem som grundade The Cloud för bara tre år sedan.
Kritisk massa i fråga om wifi-anslutning är därmed en förklaring till att hans bolag har vuxit så snabbt som det har gjort. Den allt större anhopningen av personer som använder laptop-datorer på kortare eller längre resor är en annan.
I dag har företaget 110 anställda och en försäljning som växer i takt med att allt fler produkter kan anslutas till internet och i takt med att företaget bygger nya, trådlösa, lokala nätverk runt om i Europa. Under oktober ökade försäljningen med 50 procent jämfört med månaden före och ligger nu i årstakt på över 140 miljoner kronor, enligt Niall Murphy. Hittills går bolaget med förlust. Antalet nätanslutningsstationer, hot spots, närmar sig 10 000 och bolagets ambition är att fördubbla försäljningen de kommande åren liksom att snabbt bygga heta zoner över Europas största städer.
Kanske går det. Kanske blir bolaget lönsamt också. The Cloud är i alla fall störst i Europa just nu även om det finns amerikanska konkurrenter som Wayport och Vonage. Bland finansiärerna i The Cloud som har investerat cirka 200 miljoner kronor finns svenska Provider med cirka 10 procent av ägandet och Sverigeaktuella 3I med 25 procent.
En rörelse som kan bli en svår konkurrent är den halvideella, ursprungligen spanska organisation Fon – där medlemmar upplåter sitt hemma-wifi-nätverk för andra Fon-medlemmar som råkar passera förbi utanför bostaden. Runt om i världen finns redan 110 000 så kallade foneros, varav 3 200 i Sverige. Inte illa för ett bolag som startade i november 2005. Organisationen lockade i början av 2006 in företagen Google och Skype som ägare. De två internetveteranerna gick in med 170 miljoner kronor, pengar som bland annat har gått till att subventionera trådlösa wifi-växlar.
Tack vare The Clouds eller Fons teknik kan man redan i dag spela Nintendos spel över trådlösa internetanslutningar eller ringa vanliga telefonsamtal över internet på allmän plats.
Med de nya stadsnät som The Cloud bygger ut, bland annat i Karlskrona, följer samtalen nämligen med när användaren flyttar sig mellan olika sändare. Telefontillverkare som koreanska Samsung, finländska Nokia och amerikanska Cisco och 3com, som bland annat samarbetar med kinesiska Huawei, säljer redan telefonlurar som ser ut som och fungerar som mobiltelefoner i hotspot-zoner.
– Just denna vecka drar vi i gång leveranserna av vår nya trebandsstelefon som fungerar både i 2G (GSM), inom 3G och med trådlöst bredband, säger Andreas Lundin, försäljningschef Nokia Skandinavien.
På bara några år sikt hotar teknikutvecklingen därmed att gröpa ur intäktskällorna för traditionella bredbands- och mobiltelefonileverantörer som Telia Sonera och Tele2. Till den priserosionen bidrar inte minst det faktum att de flesta mobiltelefonsamtal sker just i stadskärnorna där förutsättningarna för att bygga trådlösa internetuppkopplingsnät är som bäst.
De mest troende ser framför mig en utveckling där wifi-telefoner kommer att användas ungefär som mobiltelefoner i dag.
– Om fem år ser jag ingen skillnad på olika plattformar. Allt kommer att gå med ip-telefoni, säger The Clouds Nordenchef Roald Sandén och syftar på den teknik som används för att överföra information över internet.
Trenden har redan börjat. Så sent som i slutet av oktober beslutade telekomoperatören T-Mobiles amerikanska dotterbolag, en jätte bland operatörerna, att erbjuda kombinationsabonnemang: mobiltelefonnät och trådlösa nätuppkopplingar i ett paket. Kunderna ska kunna använda samma telefon och samtalet ska automatiskt kunna flytta från mobiltelefonnäten till T-Mobiles mobilnätverk.
En viktig begränsning har emellertid wifi-telefoner. De fungerar inte i bilar i landsvägsfart.
Redan nu går det däremot att ringa med trådlösa telefoner över allmänna hotspots, till exempel med gratistelefonisystemet Skype.
Därmed ställs de gamla teleoperatörerna inför en moment 22-situation. Priserna faller men om telebolagen inte följer med i den nya prismodellen riskerar de att bli helt frånåkta, något som kan öppna för stora prissänkningar på inte minst datatrafik över 3G-näten.
– Varför skulle traditionella telebolag kannibalisera på sig själva kan man ju fråga. Det enkla svaret är att om inte de utvecklar trådlöst internet så gör någon annan det, säger Niall Murphy.
För pryltillverkare inom telekombranschen och inom internetsystem, bolag som Ericsson och Cisco, handlar det också om stora pengar. Ska de lyckas övertyga teleoperatörerna att investera vidare i mobiltelefonnäten, 2G- och 3G-systemen, eller ska operatörerna satsa på trådlösa nätverk som inte bara är betydligt billigare utan också kan överföra betydligt större informationsmängder på kortare tid?
– En hotspot kostar i storleksordningen några hundra euro, att jämföra med 100 000 euro för en mobiltelefonstation. Ett stadsnät kostar några miljoner euro i stället för 100 miljoner euro, menar Niall Murphy.
En av dem som inte vill underskatta potentialen hos trådlöst bredband är Bengt Nordström, vid det amerikanska företaget Incode Wireless, som bland annat arbetar som konsulter vid upphandlingar av telesystem. Enligt hans sätt att se är mobiltelefonsystemen av i dag att betrakta som ett komplement till wifi-överföring när det gäller hanteringen av datatrafik.
– Den trådlösa datamarknaden består i dag till en övervägande del, mer än 99 procent, av wifi. Skälet är att för de flesta användare är mobilitet inte så viktigt. Den stora volymen trådlös datatrafik sker med laptop och då är man för det mesta stillasittande inomhus, det vill säga där det finns wifi. 2G- och 3G-telefoni blir ett komplement i områden som inte har wifi, säger han.
Den dag 3G-utvecklingen står på topp, om fem eller sju år, förmodar han att 90 procent av den trådlösa datatrafiken fortfarande kommer att gå över wifi-nät.
För telekomtillverkaren Ericsson är utvecklingen positiv vad som än händer. Bolaget är hovleverantör till The Cloud och leveranserna står för relativt små värden jämfört med Ericsson totala försäljning.
– Vi har varit med The Cloud från det att de började, säger Peter Linder, ansvarig för nätverksstrategier vid Ericsson.
Kanske blir det större volymer framöver. The Cloud ligger i förhandlingar med en teleoperatör om att starta ett stadsnät i Stockholm.
– Vi för diskussioner men inget är klart ännu. Däremot kan jag säga att vår ambition är att ha stadsnät i Europas 22 största städer och där ingår Stockholm, säger Roald Sandén.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.