Naturgasen är het igen

Naturgasen kan vara på väg mot en comeback. Efter 1980-talets storslagna och sedermera fallerade satsningar på gas som ersättare för kärnkraft är optimismen tillbaka i gasbranschen. Vad som anses göra naturgasen mer konkurrenskraftig är sänkt skatt för kraftvärmeverk. En viktig bromskloss för investeringar tycks därmed undanröjd.

Redan talas det om att gigantiska 34 miljarder kronor kan komma att investeras i utbyggnaden av ett nordiskt nät. Många lär säga att de hört det förr. Storslagna gasledningar från både öst och väst har annonserats till och från utan att något hänt.

Men flera faktorer talar för att det är annorlunda den här gången. Skyhöga elpriser i samband med förra säsongens elbrist har satt fart på sökandet efter alternativ till vattenkraft. Parallellt ökar pressen på politikerna att hitta ersättare till kärnkraften inför den avveckling som visserligen lär dröja länge men som ändå kommer.

Just skattelättnaderna har också satt fart på investeringarna. Ett exempel är kommunalägda Göteborg Energis beslut att bygga ett naturgaseldat kraftvärmeverk för 1,6 miljarder kronor.

Energiföretaget har dock garderat sig med en klausul att kunna bryta ingångna avtal om riksdagen i sista stund skulle fälla förslaget om lägre skatt.
Skräcken från början på 1990-talet, då makthavarna över en natt bestämde sig för att dra undan mattan för naturgasleverantörerna, sitter fortfarande i hos företagen. Här ligger också en av förklaringarna till att Stockholm är den enda huvudstaden i Västeuropa som inte har tillgång till naturgas.

– Vi behöver långsiktiga spelregler för att våga investera i en infrastruktur som ska hålla i flera decennier, säger Anders Johnson, vd för Nova
Naturgas, vars monopol på gasimport till Sverige just håller på att avvecklas.

Om allt går vägen räknar Johnson med att användningen av naturgasen fram till 2010 kommer att ha trefaldigats. 2020 ska förbrukningen ha nått en andel på cirka 10 procent av energiförsörjningen.
Risken är att han gjort en för optimistisk bedömning. Affärsvärldens rundringning till riksdagspartierna vittnar nämligen om ett motstånd mot en storskalig introduktion av gas (se nästa uppslag).

Att aktuella skattelättnader vilar på osäker grund bekräftas av miljöpartiets Ingegerd Saarinen, vice ordförande i riksdagens näringsutskott:

– Vi var positiva till skattelättnaden men om effekten nu blir att biobränslen missgynnas så får vi tänka över saken, säger hon.

Allt kan inte skyllas på politikerna. Att naturgas inte fått samma fotfäste i Norden som i övriga Europa hänger ihop med den glesa befolkningen. Långa avstånd och svår terräng gör investeringar extremt kostsamma, konstaterade Standard & Poor’s (S&P) nyligen i en analys över den nordiska gasmarknaden.

Det är också långt ifrån säkert att efterfrågan på naturgas i Mälarregionen räcker till för att motivera en storskalig expansion av nätverket till området.

– Allt hänger på hur stora volymer naturgasbolagen kommer att kunna kontraktera, säger Magnus Pettersson, analytiker på S&P.

Helt avgörande för naturgasens framtid är om ägarna till kraftvärmeverken kommer att vilja ställa om från olja och kol till naturgas. Kostnader för investeringar och ombyggnad kan vara avskräckande.Helt i utländsk ägo

Naturgasen står för cirka 2 procent av den svenska energiförsörjningen. Största användare är industri och kraftvärmeproducenter. Gasen transporteras från Danmark via Malmö upp till Göteborg med förgreningar österut in i Småland. I de områden där gasen är utbyggd står den för cirka 20 procent av energiförbrukningen – vilket är jämförbart med övriga Europa.

Infrastrukturen (stamnätet) ägs av Nova Naturgas och som i sin tur ägs av bland andra norska Statoil, tyska Ruhrgas, finska Fortum och danska Dong. En annan aktör är Sydkraft som ansvarar för grenledningar i södra Sverige. Sydkraft planerar för en expansion av naturgas till Jönköping och senare även till Mellansverige. Flera planerade storprojekt väntas spä på gasanvändningen. Exempel är North Transgas (rysk-finsk ledning via Östersjön med avstickare till Sverige) och Baltic Gas Interconnector (ny gasledning från Tyskland till Sverige och Danmark).