”Orolig att marknaden lämnar”
Det är bara fyra månader kvar till dess att finansmarknadens big bang – Mifid II – börjar gälla.
Den 3 januari 2018 ska det nya EU-direktivet om marknader för finansiella instrument vara på plats.
– Nu testkörs system, men hur de fungerar live vet man ju inte förrän då. Det finns ju inget verklighetstest, man kan ju inte operera i delvis Mifid I och Mifid II, säger Kerstin Hermansson.
På Fondhandlareföreningen fokuserar de på två huvudfrågor just nu.
Den ena handlar om att stödja medlemmarna i implementeringen av Mifid II.
Den andra handlar om regleringen av centrala värdepappersförvarare, det vill säga Euroclear. De måste få nya tillstånd och anpassa sina gamla system till de nya reglerna.
Förändringarna i lagstiftningen som omgärdar finansmarknaden innebär bland annat ökade krav på transparens, redovisning och dokumentation.
Enllgt Mifid II ska banker ta betalt för sina analystjänster från portföljförvaltare och andra kapitalförvaltare på ett transparent sätt. Man ska inte längre bunta ihop priset för analys och handel.
– Det är fortfarande lite oklart hur analys ska fungera i praktiken. Det är svårt att förstå när det är fritt och när man ska ta betalt. Analysproducenterna väljer olika vägar, en del gör delar av analysen gratis medan andra kan ta ganska väl betalt, säger Kerstin Hermansson.
Tanken med ökad reglering från EU-nivå är bland annat att harmonisera marknaderna. Det blir enklare att få till en gemensam värdepappersmarknad om samma regler gäller överallt. Likväl implementeras reglerna olika och en fråga som har poppat upp i höst, även i internationell affärspress som Bloomberg, handlar om räntemarknaden som inte täcktes av Mifid I, men som nu regleras i Mifid II.
I Mifid II kan en bank eller en marknadsplats skjuta upp offentliggörandet av exempelvis obligationsköp.
– Men exakt hur uppskjutandet kan se ut är oklart och här har den svenska Finansinspektionens inställning hittills varit mer restriktiv än resten av Europas och då finns det en rädsla: Om vi har striktare regler här, vad händer då?
Om Stockholmsbörsen måste offentliggöra transaktioner tidigare än hos en utländsk motpart i Europa, varför ska då stora kunder välja att göra den transaktionen i Sverige?, frågar sig Kerstin Hermansson.
– Det skulle bli problem för Sverige och svenska aktörer och det blir inte bra för bankerna. Det finns en oro för att marknaden lämnar oss, säger hon.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
