Pengarna och livet

Hur många barn föder en kvinna i Vietnam i genomsnitt. Fem? Sex? Sju? Det stämmer, fast för fyrtio år sedan. År 1970 var snittet för Nord- och Sydvietnam 6,5 barn per kvinna. Den aktuella siffran förvånar förmodligen många av dem som inte har Vietnams demografiska historia som specialintresse. Den är 1,8 barn per kvinna. Lika många som i Sverige.

Visserligen var Vietnam under det tidiga 1970-talet svårt söndertrasat och krigsdrabbat. Men skillnaden i födelsetal mellan då och nu är långt ifrån unik för Vietnam. I stället handlar det om en megatrend bland det som då kallades u-länder men som i dag oftare har det trevligare epitetet emerging markets. Mellan åren 1970 och 2013 nära nog halverades det globala fertilitetssnittet från 4,7 till 2,5 barn. Uppgifterna kommer från Världsbanken och Population Reference Bureau.

Minskningen gäller nästan alla länder, också de där utvecklingen går långsammast. Centralafrikanska Rwanda ledde ligan år 1970 med 8,2 barn i snitt per kvinna. Landet ligger fortfarande högt över världssnittet, men nu med 4,6 barn. I Bolivia har siffran sjunkit från 6,6 till 3,2 … ja, ni fattar.

Barnafödandet korrelerar nära med den ekonomiska utvecklingen, men också med tilltron till civilsamhället, faktorer som i sin tur är kopplade till spädbarnsdödligheten. År 1970 fick 91 barn per 1 000 födda inte uppleva till sin första födelsedag, enligt FN. Estimatet för i år ligger på mindre än hälften, 40.

Afghanistan, Niger och Mali är de tre länder som har högst spädbarnsdödlighet. Niger och Mali toppar också listan över antalet barn per kvinna, med Afghanistan på en niondeplats. Det är förstås inga konstigheter. Ett par som räknar med att barnen överlever skaffar färre.

De sjunkande globala födelsetalen är en av de stora underrapporterade händelserna i vår tid. De visar att världen har blivit en bättre plats för miljarder människor på mindre än två generationer.

Den globala medellivslängden har samtidigt ökat ungefär tio år, från ungefär 60 till 70. Man kunde tro att ökningen har skett främst utanför i-länderna, men det är fel.

I Sverige, ett av de länder på jorden där befolkningen lever längst, fortsätter livslängden att öka. I fjol var första gången som svenska mäns för­väntade medel­livs­längd översteg 80 år, enligt SCB. Räknas de mer långlivade kvinnorna in väntas vi svenskar nu leva i närmare 84 år. Det är ytterligare två månader för kvinnorna och ännu lite mer för männen, bara jämfört med året före. Allra längst lever de för övrigt i Halland.

Den svensk som dör i dag är i genomsnitt ungefär tre decennier äldre än någon som dog i början av förra seklet. Det främsta skälet till förändringen är den kraftigt minskade späd­barns­dödlig­heten. När ett nyfött barn dör, drar det ned medellivslängden kraftigt. Faktum är att det fortfarande, i modern tid, även i Sverige, sker stora framsteg också på den punkten. Fastän spädbarnsdödligheten i en internationell jämförelse var låg här redan på 1980-talet har den mer än halverats de senaste 20 åren.

Centralafrika är det område där utvecklingen är dystrast. I Sierra Leone, Centralafrikanska republiken, Kongo-Kinshasa och ytterligare några centralafrikanska länder är den förväntade livstiden fortfarande lägre än vad den var i Sverige år 1900. Hiv, malaria, usel sjukvård, misstro till samhället, krig och påvra levnadsförhållanden ligger bakom.

För det är inte fullt så enkelt att bara hälla in pengar i sjukvårdsystemet. Det hjälper, men korrelationen är långt ifrån rak. Om en del av befolkningen av ideologiska eller religiösa skäl, eller av ren okunnighet, vägrar låta vaccinera sina barn, så hjälper inte hur många miljarder som helst. Och om stora grupper marginaliserade människor inte kommer i kontakt med, eller har råd att utnyttja, mödravården, så dör fler barn. USA är ett exempel, landet investerar enorma summor i vård och omsorg, men pengarna fördelas ojämnt. När nyhetsbyrån Bloomberg rankar länder efter hur effektiv deras sjukvårdsapparat är i förhållande till kostnaden, kommer USA på 44:e plats av 51 listade länder. Samtidigt är USA det land i världen som lägger störst andel av BNP på vård, enligt Världsbanken.

Toppar Bloombergs lista gör de rika och upplysta stadsstaterna Hongkong och Singapore. Trean är lite mer oväntat Italien, det utskällda tutt-tv-landet med usel ekonomi, ’Ndrangheta och kroniskt regeringskaos. Men vården funkar.

Sverige då? Ja, vi hamnar på en mindre hedrande 19:e plats, vad det gäller effektiviteten. En bra bit under Norge, men trots det lever vi ett år länge än i nabolandet. Pengar är inte allt här i livet. Men de hjälper.