Räntor upp efter stresstest

På valutamarknaden går kronan och euron starkast av G10-valutorna och euron letar sig på nytt upp mot 1:30-nivån mot dollarn. Nu väntas närmast svensk handelsbalans för juni.

Strax efter svensk öppning av räntemarknaden hade den svenska tioåriga statsobligationsräntan letat sig upp 3 punkter till 2,75 procent. Den tyska tioårsräntan var samtidigt upp lika mycket till 2,73 procent.

Det var stresstesterna av 91 europeiska banker, som publicerades efter stängning på fredagen, som fick fart på riskaptiten på fredagskvällen och såväl i USA som i Asien har börsuppgångar noterats.

”Trots att de europeiska stresstesterna kom in relativt i linje med förväntningarna blev de en lättnad för marknaderna. Europa hade stängt innan men i USA gav nyheten en positiv impuls till börserna och Dow Jones avslutade veckan med en uppgång på en procent”, skriver SEB Merchant Bankings valutastrateg Johan Javeus i bankens morgonbrev.

Sju europeiska banker klarade inte stresstesterna och dessa hade 3,5 miljarder euro för lite primärkapital.

Marknadens förväntan låg på 38 miljarder euro i för lite i kapital, enligt en enkät från Goldman Sachs.

I Spanien hade sparbankerna (Cajas), som väntat, svårt att klara stresstesterna och Cajasur, Espiga, Banca Civica, Diada och Unmin visade sig ha för lite primärkapital.

Av de grekiska bankerna var det bara Agricultural Bank of Greece inte klarade stresstestet, medan det i Tyskland bara var Hypo Real Estate.

Stresstesterna baserades på olika scenarier, där en primärkapitalrelation på under 6 procent utgjorde gränsvärdet för att bli godkänd i testet.

Stresscenariot bestod i huvudsak av tre olika delar. Dels ett makroekonomiskt scenario som löper över 2010-2011. Dels en omedelbar marknadsprischock som inträffar i början av perioden slutligen en ytterligare ”statsfinansiell chock” som leder till prisfall på statsobligationer och höjda räntor.

I Wall Street Journal skriver Irwin Stelzer, vid Hudson Institute, att det faktum att enbart sju banker inte klarade av stresstesterna är mindre viktigt än att fem italienska banker samt tyska Postbank och även åtta Landesbanker enbart fick godkänt eftersom de inte rapporterat substantiella delar av totala förväntade nedskrivningar. Han hänvisar till ett dokument från IMF.

Credit Suisse anser dock att resultatet av stresstesterna är ”något positiva” och menar att trycket på Europa lättat under de senaste veckorna.

”Bortsett från en betalningsinställelse för den grekiska staten är stressen på bankerna inte så stor”, anser bankens globala aktiestrateger i en analys daterad den 23 juli.

Enligt vice ECB-chefen Vitor Constancio är sannolikheten för det negativa scenariot i EU:s stresstest är bara 5 procent, jämfört med 15 procent i USA:s stresstest ifjol.

Han påpekade att det inte stämde att testet bara gällde bankernas handelsböcker. Chockerna från förluster på statspapper påverkar även banking books indirekt.

”Det ingår inte i scenariet att ett land ska ställa in betalningarna. Vi tror inte det kommer att något land kommer att göra det”, sade Vitor Constancio.

Giovanni Carosio tillbakavisade synpunkter under presskonferensen att förlusterna i testet var små, utan hävdade tvärtom att de var mycket höga.

Steve Bernstein, vd på Oppenheimer, anser dock inte att testen varit tillräckligt hårda och han tror att fler banker framöver kommer att behöva mer kapital än testerna indikerar. Han trodde dels på fler än sju banker är i behov av kapital och att summan kommer uppgå till mer än 3,5 miljarder euro.

”Faktum att de enbart tittar på en del av portföljen är inte tilläckligt. Testerna borde även ha tagit hänsyn till bankernas investeringsportföljer”,sade han.

Martin Enlund, analytiker på Handelsbanken, skriver på måndagsmorgonen att de fulla effekterna av stresstesterna inte kommer att märkas förrän i slutet av denna vecka då kreditanalytiker hunnit gräva djupare i testresultaten.

Enligt Handelsbankenanalytikern är det spanska banksystemet en trolig vinnare på ett test vars trovärdighet kan ifrågasättas av flera anledningar.

På valutamarknaden försvagas dollarn mot såväl euron som den svenska kronan, efter publiceringen av stresstesterna.

Euron har stärkts till 1:293, från 1:283 vid fredagens stängning. Kronan har samtidigt stärkts 5 öre, till 7:32 mot dollarn. Kronan har försvagats något öre mot euron.

SEB Mechant Bankings valutaanalytiker Johan Javeus räknar med att euron gör en förnyad attack mot dollarn under måndagen ”för att definitivt bryta över 1:30”. Kronan förväntas testa 9:40/9:38 mot euron igen, enligt SEB.

Måndagens stora svenska händelse är statistik rörande handelsbalans för juni, som förväntas klockan 9.30.

Den svenska utrikeshandeln med varor väntas förra månaden ha genererat ett överskott på 7,8 miljarder kronor, upp från 2,7 miljarder kronor i maj. I juni 2009 uppgick handelsbalansöverskottet till 17,3 miljarder kronor.

Senare i veckan väntas även svensk BNP, CCI, detaljhandel samt PPI.

Dagens europeiska makroagenda gapar tom och från USA väntas enbart statistik rörande försäljning av nya hem i juni.

Från USA väntas senare i veckan ytterligare husprisstatistik i form av Case-Shiller-index (tisdag), men störst intresse sannolikt riktas mot den första beräkningen av BNP för det andra kvartalet, som publiceras fredagen den 30 juli.

måndag kl 09.05 (fredag kl 16.15)

===================================

USD/SEK 7:3212 (7:3660) SSV 6 mån 0,57 (0,57)

EUR/SEK 9:4654 (9:4464) Statsobl 10y 2,75 (2,72)

EUR/USD 1:2929 (1:2833) Räntegap/ty 2 (2)

US obl 10y 2,98 (2,95) Tysk obl 10y 2,73 (2,70)

Malcolm Svensson Rothmaier +46 8 519 197 31

Nyhetsbyrån Direkt