Råvaru-rysaren

I höst håller inköpare på företag runt om i Sverige andan. Med början nu i augusti löper många leveransavtal ut och de närmaste veckorna kommer kraven på prishöjningar till följd av de allmänt höjda råvarupriserna. Samtidigt har effekterna av den svagare dollarn klingat av och därmed bestäms snart hur stor del av bolagens vinster som ska naggas i kanten.

Förutsättningarna ser inte gynnsamma ut. För första gången ligger priserna på industriföretagens alla viktigare råvaruområden – metaller, olja, kol och elenergi samt i viss utsträckning massa och papper – på höga nivåer. Till och med normalt stabila råvaror som kol, som används i stålproduktion, för uppvärmning och som ersättning för den allt dyrare oljan, har rusat i höjden.

Inte konstigt då att frågan om råvarupriserna är ett tema i bolagens halvårsrapporter. De bolag som påverkas mest är väl kända. Här märks gynnade företag som Boliden, SSAB, liksom oljeprospekteringsföretag. Men också de som drabbas mest, som flygbolaget SAS, finns med. Den stora överraskningen är ändå att effekterna för företag i allmänhet hittills tycks ha blivit relativt liten.

– De flesta lite längre råvarukontrakt löper ut och nu under hösten kommer vi att se väldigt svåra förhandlingar mellan råvarutillverkare och underleverantörer å ena sidan och underleverantörer och biltillverkare å andra sidan, säger Svenåke Berglie, vd vid Fordonskomponentgruppen.

Gruppen försöker nu positionera sig inför höstens förhandlingar med de stora biltillverkarna, vars inköpare inte vill acceptera prishöjningar. Tvärtom har de ett generellt uppdrag att minska inköpskostnaderna. På General Motors-ägda Saab Automobile är målet 20 procent lägre inköpskostnader på tre år.

– Vi har leverantörer med en materialandel av kostnaderna på 50 procent. Med tanke på prisökningarna som har varit, 40-50 procent, betyder det en kostnadsökning på 20 procent. Det är inget som kan sväljas av en normal vinstmarginal på kanske fem procent, säger Svenåke Berglie.

Balansgången för de stora inköparna är därmed delikat. Den uppköpare som pressar sin underleverantör för hårt kan till och med tvinga omkull honom. Enligt branschtidningen Automotive News har utslagningen redan börjat i Tyskland.

Börsaktuella Thules vd Anders Pettersson ger ett exempel på vad som kan vara att vänta i allt fler branscher. Bolaget använder bland annat stål och aluminium i produktionen av tak- och lasträcken och i släpvagnar. Och eftersom stålpriserna skjutit i höjden till följd av ökad efterfrågan från främst Kina får det följdverkningar också i nästa led:

– Vi har höjt priserna i Europa med 2-3 procent och i USA med 4-5 procent. Priserna på trailers, som nästan bara består av stål, har vi höjt två gånger med 4-5 procent per gång.

Reaktionerna från köparna, bilreservdelsbutikerna, har inte varit positiva.

– Det är ingen som vill ha prishöjningar men vi kan inte stå med hela kostnaden, säger Anders Pettersson.

Bedömare som SSAB-chefen Anders Ullberg spådde redan i våras att de kraftiga råvaruprisökningarna skulle skapa en råvaruledd inflation.

Men åtgärder som Thules följdprishöjningar tillhör hittills undantagen och någon press på inflationen märks inte. Tvärtom sjunker inflationstakten i Sverige. Så för slutkunder kan genomslaget i konsumentledet dröja. Bildelsbutiker som säljer Thules utrustning, som Biltema, trycker kataloger månader i förväg med grundtanken att priserna ska gälla i vart fall ett år.

Många andra mindre och medelstora underleverantörer har samtidigt svårt att få acceptans för prishöjningar. Jättar som Electrolux, Scania och Volvo, liksom mellanstora bolag som Finnveden och Haldex, påverkas alla av den kraftiga uppgången för råvarupriserna.

– Vi spjärnar emot så gott det går men nettopåverkan av råvarupriserna under halvåret efter prisökningar mot kunder är nio miljoner kronor, säger Tommy Boork, vd vid Finnveden.

Han pekar på att i tre av bolagets fyra affärsområden är priserna nu bundna till 2004 års nivåer. Nya förhandlingar väntar för det fjärde området till nyår.

– Jag är så klart inte nöjd med det
utfallet. När det står noll på raden för
råvaruförluster är jag nöjd, säger Tommy Boork och tillägger att han för sin del ser den rådande situationen som extrem. Han tror till exempel inte att Kinas tillväxt kommer att nå lika höga nivåer nästa år.

– En stabilisering är sannolik framöver, säger han.
Också i Haldex, som bland annat tillverkar bromsar till bilbranschen, är erfarenheterna likartade. Den normala situationen är att priserna på bolagets produkter sänks med 1-2 procent årligen och kraven från kunderna på fortsatt prisnedgång är stora.

Men samtidigt landar råvaruförlusterna hittills i år på 16 miljoner kronor, vilket drar ned vinsten med 12 procent. Och även om flera bolag har infört råvarutilllägg av samma karaktär som flygbolaget SAS har gjort värjer sig Haldex-chefen Claes Warnander för att införa ett liknande system i sin bransch:

– Visst skulle man teoretiskt kunna ha en rad olika villkor, men normalt har vi ju inte det. Det finns en massa saker som kan svänga, som oljepris, inflation och valuta, säger Claes Warnander.

Plastbranschen är en annan svensk paradgren som håller på att få problem. De höga oljepriserna märks hos bland annat Hexagon och Nolato som kommenterade dem i samband med delårsrapporterna.
På Kungälvs-företaget Plastal, med en omsättning på över fyra miljarder kronor och som levererar bland annat plaststötfångare till både svenska och utländska bilföretag, märks effekten:

– Det är ett hårt tryck på priset från
råvaruproducenterna. Vi försöker skjuta diskussionerna ifrån oss och flytta dem till slutkunderna, säger vd Christer Palm.

—

Två scenarier

Har råvarupriserna stigit färdigt? Ingen vet. Hur det blir beror på hur konjunkturen utvecklar sig.
De flesta bedömare tycks eniga om att marknadsekonomin fungerar också i extremlägen. När efterfrågan i världen ökar 10, 15 eller 20 procent på ett år hänger inte gruvbranschen med.

Men med de stigande priserna kommer på sikt fler gruvor och oljekällor att öppnas. Och då kommer priserna att sjunka igen. Järn och aluminium är trots allt jordens vanligaste metaller. Järn står ensamt för en tredjedel av jordens massa. Bland råvaruanalytiker tycks det råda relativt stor enighet om att priserna på bruksmetaller kommer att falla tillbaka från nästa år.

Men alla är inte överens. De som tror att Indien övertar Kinas roll som lokomotiv i världen, samtidigt som Västeuropa och USA har fått upp farten, menar att efterfrågan nästa år mycket väl kan öka med ytterligare 10 procent. Då går det inte att få material till att mätta efterfrågan.
Existerande gruvor är de billigaste och lättaste att exploatera. Nya är i allmänhet mer otillgängliga och därmed dyrare att driva.

Och även om kostnaderna för att få fram råvaror trendmässigt har fallit under det senaste seklet, så är bilden en annan för den som bara tittar på de senaste tio åren. Då har priserna tvärtom stigit. Det gäller inte minst för råoljan.