Riksbankens nya räntebesked

Riksbankens Stefan Ingves har lämnat besked om räntan och räntebanan.

Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på 0,00 procent.

Enligt Infront Datas enkät väntade samtliga av tolv tillfrågade analytiker att Riksbanken skulle lämna reporäntan oförändrad.

Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska mötet den 18 december 2019, då den höjdes med 0,25 procentenheter till 0,00 procent.

Riksbankens räntebana lämnas oförändrad, och reporäntan väntas vara kvar på noll procent under nästan hela prognosperioden. Den nya slutpunkten är 0,18 procent första kvartalet 2023.

Det framgår av Riksbankens nya prognos.

Direktionen var enig om räntebeslutet och räntebanan.

Riksbanken upprepar också att den ska köpa statsobligationer till ett nominellt belopp om sammanlagt 45 miljarder kronor från juli 2019 till december 2020, enligt beslutet från april 2019.

“Den expansiva penningpolitiken bedöms skapa förutsättningar för en balanserad konjunktur och en inflation nära inflationsmålet”, skriver Riksbanken.

Variationen i energipriserna fortsätter att påverka inflationen. Under 2020 håller fallande el- och drivmedelspriser nere KPIF-inflationen. Att den svaga kronans effekter på prisökningarna bedöms avta bidrar också till att dämpa inflationen.

Det skriver Riksbanken i den penningpolitiska rapport som presenterades på onsdagen.

Riksbanken påpekar dock att rensat för energipriser så steg inflationen under 2019, och måtten på underliggande inflation indikerar att den mer varaktiga inflationen har varit relativt stabil det senaste året, och den ligger nu strax under 2 procent.

“Detta talar för att inflationen kommer att vara nära 2 procent när effekterna av låga energipriser klingar av”, skriver Riksbanken.

Riksbanken ser flera faktorer som bidrar till att hålla uppe den svenska inflationstakten framöver; efterfrågan i svensk ekonomi har varit hög under en lång period och den inhemska efterfrågan väntas åter stärkas mot slutet av prognosperioden. Löneökningstakten bedöms stiga något och företagens kostnader ökar. Även den underliggande inflationen i omvärlden, i synnerhet i euroområdet, bedöms stiga en del under prognosperioden.

“Sammantaget kvarstår förutsättningarna för en inflation nära inflationsmålet”, skriver Riksbanken.

Banken noterar vidare att den samlade bilden av de långsiktiga inflationsförväntningarna är att de sedan några år tillbaka ligger nära 2 procent.

Enligt Prosperas enkätundersökning sjönk inflationsförväntningarna på fem års sikt visserligen tillbaka något under fjolåret, men de allra senaste månaderna har penningmarknadsaktörernas förväntningar dock varit förhållandevis stabila, något under 1,9 procent. Enligt prissättningen på finansiella marknader har förväntningarna stigit jämfört med början av 2019.

Beträffande kronans växelkurs noterar Riksbanken att den har blivit runt 2 procent starkare sedan i mitten av oktober förra året, vilket i stor utsträckning anses bero utsikterna i världsekonomin och det förbättrade stämningsläget på de finansiella marknaderna. Även förväntningar om att Riksbanken skulle höja reporäntan i december kan ha bidragit till förstärkningen.

Efter förstärkningen i slutet av 2019 har dock kronan åter försvagats något i början av 2020. Riksbanken bedömer fortsatt att kronan i dagsläget är svagare än vad som motiveras av långsiktiga bestämningsfaktorer, och att den därmed kommer att stärkas på sikt.

“Men det är osäkert hur snabbt och i vilken takt detta kommer att ske”, skriver Riksbanken.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
    Annonstorget Premium i samarbete med King Street Media Annonsera här