Riksgälden drar upp tillväxtprognosen för Sverige till förkrisnivå – ser minskat lånebehov

Sveriges ekonomi återhämtar sig i allt snabbare takt efter förra årets fall till följd av pandemin. Den högre ekonomiska tillväxten medför ökade skatteinkomster för staten och därmed ett starkare budgetsaldo, ett mindre lånebehov och en lägre statsskuld.
Hans Lindblad, Riksgälden
Hans Lindblad, Riksgälden. Foto: Riksgälden

“Svensk ekonomi har stått emot pandemin väl hittills i år och framöver väntas ännu snabbare återhämtning när smittspridningen avtar och restriktionerna lättas, vilket stärker statsfinanserna. Det finns dock skillnader i återhämtningstakten och vissa sektorer och företag är fortfarande hårt drabbade av pandemins effekter”, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad i ett pressmeddelande.

I statsupplåningsrapporten som Riksgälden presenterar beräknas att BNP är tillbaka på förkrisnivån kring halvårsskiftet och växer 3,5% i år, en förbättring från 2,4% som var spådomen i februari. Under nästa år väntas BNP växa 3,7%, vilket är en sänkning från tidigare 4,0%. Pandemins effekter på arbetsmarknaden blir däremot mer långvariga och arbetslösheten ligger kvar på en högre nivå än före krisen.

Riksgälden räknar nu med ett budgetsaldo nära balans i år och ett överskott nästa år på 65 miljarder kronor, vilket är mer än dubbelt så stort som i förra prognosen.

Riksgälden meddelar att de avser att ge ut en 50-årig statsobligation som förlänger statspapperskurvan och löptiden i statsskulden. Planen är att introducera den nya obligationen i mitten av juni genom en så kallad syndikering förutsatt att det då bedöms vara lämpligt utifrån marknadsförhållandena. Planerad emissionsvolym är 10 miljarder kronor. Riksgäldens samlade bedömning är att den långa obligationen kan minska risken i statsskulden till en låg kostnad sett i ett historiskt perspektiv.

Prognos för svensk ekonomi och statsfinanserna
Förra prognosen (feb -21) inom parentes 2020 utfall 2021 2022
BNP-tillväxt (%) -2,8 3,5 (2,4) 3,7 (4,0)
Arbetslöshet (% av arbetskraften) 8,3 8,7 (8,6) 7,7 (7,5)
Budgetsaldo (miljarder kronor) -221 -4 (-63) 65 (30)
Statens finansiella sparande (miljarder kronor) -167 -103 (-140) -31 (-47)
Statens finansiella sparande (% av BNP) -3,4 -2,0 (-2,7) -0,6 (-0,9)
Statsskuld (miljarder kronor) 1 280 1 283 (1 348) 1 221 (1 324)
Statsskuld (% av BNP) 26 25 (26) 22 (25)
Maastrichtskuld (% av BNP) 40 39 (40) 36 (38)
Källa: Riksgälden
Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Annons från Curasight