Forskarna vill förändra svenska skatter – Calmfors: ”Vi har ett helt ologiskt system”

Den senaste breda skattereformen genomfördes 1990/91 och mycket har hänt sedan dess. Sverige har gått med i EU, genomlidit ett flertal finanskriser och anslutit sig till Nato. Men den breda skattereform som det har talats om i åratal har uteblivit.

Redan 2014 släpptes boken En skattereform för 2000-talet om vilka reformer som skattesystemet var i behov av. Nu har 11 år gått och uppföljaren Experternas guide till skattegalaxen har kommit ut. På ett seminarium på arbetsgivarorganisationen Almega samlades några av experterna i boken för att samtala om den nya tidens skattepolitik.

Reformerna som föreslås varierar – från breda omdaningar av skattesystemet till mindre reformer, som att ta bort eller revidera enskilda skatter. Vad experterna är rörande överens om är att Sveriges skattesystem behöver förändras och att det nuvarande systemet lider av brister.

Danskt föredöme

Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, menar att det finns flera problem med dagens system.

“Dels så har vi väldigt hög beskattning av arbetsinkomster, vilket är en beskattning som får skadlig inverkan på hur mycket vi arbetar och våra inkomster. Sedan har vi ganska låga skatter på andra skattebaser som är mer effektiva, som moms och fastigheter”, säger Åsa Hansson till Affärsvärlden.

Samtidigt poängterar hon också att Sverige inte har suveränitet gällande beslut om våra skatter. Allt fler beslut om svenska skatter fattas på EU-nivå, där Sverige är ett litet land jämfört med Frankrike och Tyskland.

Hon sällar sig till den grupp av experter som tror att det kan bli svårt att få till en bred skattereform, men poängterar att exempelvis Danmark lyckats med det.

“De har en enhetlig moms och de har också återinfört en form av fastighetsskatt. De har lyckats göra saker i Danmark som inte vi har lyckats med”, påpekar Åsa Hansson.

Hon medverkade som ekonom i framtagandet av den skattereformen och kommer ihåg att fokuset från danskt håll var att skapa en förändring av skattesystemet på grund av stor oro över vad som skulle hända om inget gjordes.

Politiska låsningar

Även nationalekonomen Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet, är en av dem som vill se en övergripande skattereform. Han anser att det stora problemet är att politiker diskuterar en skatt i taget. När matpriserna ökar så diskuteras matmomsen och när drivmedelspriserna ökar så diskuteras drivmedelsskatterna.

“Vad jag skulle vilja se allra helst är att politikerna enades om att utreda en ny stor skattereform som följer några vettiga principer. Men det kommer ju inte att hända tyvärr”, framhåller Lars Calmfors.

Istället tror Calmfors att man måste fokusera på väl valda delområden och hitta konsensus kring skattepolitiken där. Han vill exempelvis se en förändring av kapitalinkomstbeskattningen.

“Vi har ett helt ologiskt system för kapitalinkomstbeskattning.”

Han menar att dagens läge med många olika skattesatser på kapitalinkomster måste ses över för att skapa en effektiv beskattning. Dessutom tycker han att momsen ska vara enhetlig och att det bör hittas en “vettig avvägning” mellan den högsta marginalskatten på arbetsinkomster och nivån på kapitalinkomstbeskattningen.

Lars Calmfors tror att överenskommelser över blockgränserna kan nås kring sådana delreformer.

“Sen kan man drömma om en stor skattereform. Men det verkar ju helt låst”, säger Calmfors.

“Skattesystemet har i stort utvecklats väl”

Både Åsa Hansson och Lars Calmfors efterfrågar ändå en bred skattereform, något Hans Peter Larsson, skatteansvarig på branschorganisationen för redovisning FAR inte gör. Hans kapitel i boken inleds med citatet “if it ain’t broke, don’t fix it?” av T. Bert Lance (1977) och han tycker att det svenska skattesystemet på det stora hela har utvecklats väl.

Han menar att den stora utmaningen är en “obstruktionsskatt på utbildning” som enligt honom innebär en för hög statlig inkomstskatt som leder till att människor inte utbildar sig av primärt ekonomiska skäl. Hans Peter Larsson hävdar att dagens skattesystem inte möjliggör för så kallade klassresor genom ökade arbetsinsatser.

Lösningen? Plocka bort den statliga inkomstskatten på arbete.

Han menar att det kommer att skapa incitament för människor att utbilda sig vidare och jobba mer. Ett förslag som är politiskt omdiskuterat, men som Larsson inte ser det kontroversiella med.

“Det är klassisk socialdemokrati”, säger Hans Peter Larsson med ett leende.

Han föreslår även förbättrad implementering av internationella skatteregler och kopplar tillbaka till att våra skatter är mer internationellt präglade jämfört med hur det såg ut vid skattereformen 1990/91. Sist men inte minst hoppas han på förenklingar av momsen – i enighet med EU:s momsdirektiv.

Förändrad beskattning för en förändrad värld

Sammanfattningsvis finns konsensus om att det behövs förändringar i det nuvarande systemet för att säkerställa en välfungerande ekonomi. Och att det är politikens uppgift att hitta en lösning på detta.

“Vi måste ställa politikerna till svar. Varför gör de ingenting? Hur kan de försvara att vi får lägre inkomster på grund av att vi har ett ineffektivt skattesystem?”, avslutar Åsa Hansson.

Läs mer: Professorn sågar sänkt skatt på ISK: ”Tar principlösheten till nya höjder”