Så påverkas börsen av politisk oenighet

Ju mer oeniga de två amerikanska partierna är, desto bättre går det för de amerikanska börserna. Det visar resultatet av en ny studie genomförd av investeringsresearchbolaget Ned Davis Research, rapporterar Marketwatch.

– Sambandet mellan oenighet och aktiemarknaden kan verka kontraintuitivt, men det liknar egentligen andra mått på ekonomisk och politisk osäkerhet som visar att aktiekursen har gått upp i en snabbare takt när oron är hög, säger Ed Clissold, chefsstrateg på Ned Davis Research i en kommentar till undersökningen.

I studien mäts politisk oenighet med hjälp av Federal Reserves så kallade Partisan Conflict Index, ett mått som visar antalet nyhetsartiklar om politisk oenighet under en given tidsperiod.

Studien visar att börsen lyfter med i snitt 11,7 procent årligen när oenighetsmåttet ligger över 100. När oenigheten är lägre och måttet ligger under 100 är indexutvecklingen på börsen i snitt 5,8 procent per år.

Korrelationen förklaras med att stor oenighet leder till ett politiskt dödläge där det är svårt att få igenom kontroversiell ny lagstiftning. Därmed ökar den politiska förutsägbarheten.

Sedan Donald Trump valdes till president i USA har den politiska oenigheten nått rekordnivåer och Federal Reserves oenighetsindex ligger numera på cirka 201. Samtidigt har börsen utvecklats oerhört starkt den senast tiden, indexet S&P 500 har exempelvis stigit med hela 13 procent sedan Trumps seger.

Nordeas chefsanalytiker Martin Guri tror dock att man ska ta sambandet mellan politisk oenighet och börsens utveckling med en nypa salt.

– Om man struntar i den politiska diskussionen och försöker hitta en förklaring till varför index går upp så är det ju faktiskt så att vinsterna på aggregatet stiger. Nu är vi i en period där vinsterna är på väg upp och troligtvis kommer det att fortsätta så i flera år till, det är ju den primära orsaken till att börsen går upp, säger han till Affärsvärlden.

Även om politiska faktorer enbart har en sekundär påverkan på börsens utveckling är de viktiga att ta hänsyn till då de trots allt har en viss effekt, menar Martin Guri. Däremot understryker han att skillnaden mellan det amerikanska och det svenska politiska systemet gör att logiken i Ned Davis Researchs studie inte riktigt går att applicera på Sverige och Stockholmsbörsen.

Den politiska förutsägbarheten är dock fortfarande central i sammanhanget, men den kommer från mandatfördelningen i riksdagen snarare än nivån av politisk oenighet.

– Om det finns en stabil majoritet så vet du hur spelreglerna ser ut. Problemet i Sverige är ju att vi har minoritetsregeringar, så man kan som företag inte vara helt säker på från ett år till ett annat hur man ska ställa sig till saker och ting. En stor majoritet leder till större förutsägbarhet och det uppskattas av den finansiella marknaden, och det har ingenting att göra med färgen på regeringen, säger Martin Guri.

Skulle man inte kunna argumentera för att förändringsbenägenheten är mindre om man har ett dödläge i politiken som gör att sittande regering för svårt att ändra lagarna? Som den amerikanska studien menar att det fungerar i USA?

– Nej, för i Sverige blir det kohandel då istället. Regeringspartierna måste kompromissa, och då vet man inte riktigt vad priset för ett förslag blir. Det är dåligt för förutsägbarheten.