Så väntas coronapandemin tynga svensk ekonomi

Covid-19-pandemin leder till att Sveriges BNP minskar med cirka 10 procent det andra kvartalet i år. I bland annat euroområdet väntas nedgången bli betydligt större. En anledning till att den svenska ekonomin inte drabbas fullt lika hårt det andra kvartalet är att de svenska myndigheternas åtgärder för att bromsa smittspridningen har varit mindre långtgående än i många andra länder, skriver KI i ett pressmeddelande.

Konjunkturnedgången i Sverige dämpas av de ekonomisk-politiska åtgärder som vidtagits. Sysselsättningen hålls uppe av mycket omfattande korttidspermitteringar. Under årets tre sista kvartal bedöms i genomsnitt cirka 450 000 personer vara permitterade.

Nästa år återhämtar sig ekonomin och det offentliga sparandet förstärks något när smittspridningen avtar och vaccinering mot covid-19 antas påbörjas under hösten.

”Svensk ekonomi kommer dock att tyngas av pandemin under minst ett år till. De stora offentliga underskotten innebär att Maastrichtskulden ökar till 46 procent av BNP nästa år. De offentliga finanserna får därmed betraktas som fortsatt jämförelsevis starka, trots den synnerligen djupa lågkonjunkturen”, skriver KI.

KI:s prognos för den svenska bruttonationalprodukten (marknadspris) i år har reviderats upp till -5,4 procent från -7,0 procent som var bedömningen den 29 april. För nästa år spås en tillväxt på 3,5 procent, vilket är en sänkning från tidigare bedömning vid 4,8 procent.

	2019	2020	2021	2022	2023	2024
BNP till marknadspris	1,2	–5,4	3,5	4,1	2,6	2,1
BNP, kalenderkorrigerad	1,2	–5,7	3,4	4,1	2,9	2,1
BNP i världen	2,9	–5,9	4,5	4,1	3,5	3,3
Arbetslöshet	6,8	8,5	9,6	8,7	7,8	7,2
Timlön	2,6	1,8	2,2	2,3	2,7	3,0
KPI	1,8	0,4	1,1	1,4	1,8	2,2
KPIF	1,7	0,4	1,1	1,4	1,7	1,9
Reporänta	–0,25	0,00	0,00	0,00	0,00	0,50
Offentligt finansiellt sparande	0,3	–5,6	–3,6	–2,0	–0,7	0,2
Strukturellt sparande	0,3	–3,3	–1,6	–1,0	–0,3	0,3
Maastrichtskuld	35,2	44,2	46,4	46,6	46,0	44,8
Källa: Konjunkturinstitutet