Chefsekonom om Sveriges ekonomi: ”Det finns alla möjliga jobbiga scenarion”

Sverige har gått in i en recession - och det är "bekymmersamt att ekonomin bromsar in", säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson. "Det är inte något avgrundsdjupt fall vi ser framför oss. Men det är en tydlig lågkonjunktur nu i något år till", säger han till Affärsvärlden.
Chefsekonom om Sveriges ekonomi: ”Det finns alla möjliga jobbiga scenarion” - Jens Magnusson chefsekonom SEB 2
Jens Magnusson, chefsekonom på SEB

Nu har även det ekonomiska mörkret officiellt sänkt sig över Sverige. Enligt SCB:s nya siffor minskade BNP med 0,3% under tredje kvartalet, säsongsrensat jämfört med Q2. I förhållande till tredje kvartalet 2022 innebär det en minskning med 1,4%. Därmed har ekonomin krympt två kvartal i rad och recessionen är ett faktum, enligt den vanligaste definitionen.

Det väcker frågan: Hur mår svensk ekonomi egentligen?

”Den mår väl sådär. Delar av ekonomin går fortfarande helt okej, som till exempel exportindustrin. Medan andra delar, framför allt bostadsbyggande och i allt högre grad även detaljhandeln, mår allt sämre. Sammantaget ser vi en tydlig försvagning av ekonomin och vi är inte särskilt starka just nu”, säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB. 

Hur väntade var de här siffrorna?

”På totalen var de mycket väntade och låg helt i linje med vår prognos. Det är bekymmersamt att ekonomin bromsar in men det är inte oväntat. Till stor del är det vad Riksbanken och andra centralbanker har bäddat för genom att höja räntan samtidigt som finanspolitiken har varit ganska passiv. Man vill ju ha ner aktiviteten i ekonomin, för att i nästa led också få ner inflationen.”

Betyder dagens siffror att Riksbanken gjorde rätt när de inte höjde räntan i november?

”Ja, inför beslutet både tyckte och trodde vi att Riksbanken skulle pausaEkonomin bromsar in, arbetsmarknaden försvagas, inflationen går ändå åt rätt håll. Dagens siffror gör det ännu tydligare att det var rätt att ta en paus.”

SEB räkar med att helårstillväxten för 2023 blir negativ, sannolikt någonstans mellan -0,5 och -1%. Man tror också att den svaga trend som råder kommer att spilla över in på 2024, minst ett, kanske två kvartal. Efter det ser man en gradvis stabilisering och en vändning.

SCB:s siffror idag: “Bred nedgång”

  • SCB kallar nedgången “bred”, med en stark tjänsteexport som enda ljuspunkt. Hushållens konsumtionsutgifter minskade för femte kvartalet i rad, denna gång med 0,6%. Även den disponibla inkomsten sjönk med samma siffra sedan föregående kvartal.
  • Utöver hushållskonsumtionen förklaras nedgången främst av minskningar av industrins lager.
  • Exporten stärktes 1,4%, men motverkades av att importen gick ner 1,5%. Sammantaget påverkade exportnettot BNP positivt med 1,5 procentenheter.
  • Antalet sysselsatta ökade med 0,1%, men antalet arbetade timmar i hela ekonomin sjönk med 0,5%. Inom närinslivet var de dock oförändrad.
  • Den offentliga förvaltningen visade ett underskott på 5,9 miljarder kronor för tredje kvartalet 2023. Det kan jämföras med ett överskott på 10,5 miljarder under samma kvartal 2022.

Källa: SCB

 Hur djup blir alltså konjunkturen om man blickar framåt?

“Det är inte något avgrundsdjupt fall vi ser framför oss. Men det är en tydlig lågkonjunktur nu och i något år till. Helåret 2024 blir nog inte sämre än 2023, men sannolikt fortsatt på minussidan, det är vår prognos även om läget förstås är osäkert.”

Vad kan göra att vi får se ett värre scenario?

”Det finns alla möjliga jobbiga scenarion. Den besvärliga geopolitiska miljö vi lever i, med krig både i Ukraina och Mellanöstern, kan leda till nya störningar, till exempel på energimarknaden. Eller ännu värre, om konflikterna på något sätt eskalerar så att det blir mer akut läge för att förstärka försvaret till exempel.”

Inflationsspöket skramlar fortfarande mest med kedjorna

Den stora oron scenario-mässigt är dock fortfarande inflationen, enligt Magnusson.

”Om den plötsligt slutar röra sig åt rätt håll, fastnar, eller till och med vänder uppåt igen och centralbankerna måste höja vidare – det är ett besvärligt scenario.”

Vad skulle orsaka inflationen att bita sig fast?

“Höjda energi- och råvarupriser, brister eller leveransstörningar när det gäller andra råvaror och oväntat starka hushåll, är huvudteman. Hushållen har ju varit starkare än vad vi trodde men det börjar vika neråt nu, vilket är en indikation på att en del sparpengar börjar ta slut.”

Jens Magnusson pekar på en stor stor diskrepans mellan konsumtionen i volym och i löpande priser.

”I kronor och ören konsumerar man fortsatt mycket, men i volym, alltså mätt i mängden prylar vi får för våra pengar, har det vikt rejält.”

Vilken variabel kommer du inte att släppa ögonen ifrån under julen?

”Vi försöker ha koll på mycket, men återigen, inflationen är en nyckel. Priserna både här och i omvärlden styr bland annat vad som händer med reallönerna. Kommer inflationen ner snabbt så stiger reallönerna. Då kan hushållen få stöd därifrån. Om den biter sig fast högt kan centralbankerna tvingas höja igen. Så vi får fortsätta titta noga på det.”

Tillväxt och arbetsmarknadssiffror är också viktiga, säger han.

“Det är viktigt att till exempel arbetslösheten inte inte accelererar snabbt med de följdeffekter på levnadsstandard, konsumtion och bostadspriser det kan få. Inbromsningen ska helst ske under ordnade former.”

Dagens barometer från Konjunkturinstitutet: Botten för bygg

  • Under november minskade indikatorn från 84,9 till 84,6. En liten förändring förvisso, men bland byggföretagen uppger sju av tio att efterfrågan är så låg att den begränsar byggandet. Främst är det husbyggarna som är pessemistiska, medan anläggning går bättre.
  • Detaljhandelns förtroende minskade något under november och landar på ett betydligt svagare läge än normalt. Bakom minskningen ligger negativa signaler om de senaste månadernas försäljningsutveckling.
  • Tillverkningsindustrins konfidensindikator gick också ner något, men historiskt är stämningsläget normalt. Företagen inom transportmedelsindustrin håller uppe siffran.
  • Hushållens konfidensindikator däremot steg med 2,2 enheter till 72,8, vilket trots ökningen är en mycket låg nivå.
  • Priserna förväntas öka i alla sektorer i näringslivet förutom i bygg- och anläggningsverksamhet.
Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Annons från AMF