Sälj din guldtacka

Guld är möjligtvis bra i form av smycken. Men att ha en guldtacka i bankfacket är lika dumt som att ha pengar på ett konto utan ränta.

Förra veckan hade vi rubriken ”Riksbanken borde sälja guld”. Betyder det att även privatpersoner bör sälja? Svaret beror på om frågan gäller ett smycke som man brukar använda, eller en guldtacka i bankfacket.

Tillgångar kan var nyttiga på olika sätt. Aktier och obligationer ger kontant utdelning och normalt värdestegring. En bil däremot faller normalt i värde, men gör nytta som transportmedel.

En sommarstuga är ett mellanting. Om man har tur kan den stiga mer i värde än drift och underhåll kostar, men man får vara glad om prisökningen på lång sikt hänger med inflationen. Nyttan är främst glädjen man har av att bo där på semestern, plus eventuella hyresintäkter. Att äga en sommarstuga som aldrig används är däremot en dålig investering.

Långsiktigt fall

Guld liknar en sommarstuga. Nyttan är främst glädjen av att använda guldet, normalt i form av smycken. Däremot är det dumt att äga guld som aldrig används, eftersom avkastningen troligen blir dålig. Under kortare tidsperioder kan guldet visserligen stiga i värde, men det mesta talar för att den långsiktiga reala prisutvecklingen är fortsatt nedåtriktad.

Att ha en guldtacka i bankfacket har varit en mycket dålig investering, det visar den historiska utvecklingen. Den som placerade 1.000 kronor i guld i januari 1983 har idag, drygt sexton år senare, guld värt 700 kronor. Dessutom har konsumentprisindex dubblerats sedan 1983, så köpkraften hos guldet har minskat till 350 kronor.

Om pengarna istället hade placerats på Stockholmsbörsen så hade aktierna idag, med återinvesterade utdelningar, varit värda ungefär 21.000 kronor.

Sämre nästan varje år

Visst kan man säga att man då väljer att börja vid en tidpunkt då guldpriset stod på topp, medan Stockholmsbörsen just börjat 1980-talets fantastiska klättring. Men studerar man tabellen på sid 53, med årsavkastning för olika alternativ, inser man att guld nästan varje år varit en dålig placering. Tolv av sjutton år har guld givit negativ avkastning och det är bara fyra år som guld inte varit sämre än både Affärsvärldens generalindex och världsindex för aktier.

Under 1999 har guldpriset fallit kraftigt räknat i dollar. Sett ur svensk synvinkel har dock dollarkursen stigit ungefär lika mycket, så räknat i kronor så är priset i stort sett oförändrat. Men det är en tillfällig glädje.

Två tunga argument

De två tyngsta argumenten för att det reala guldpriset kommer att fortsätta nedåt är centralbankerna och produktionskostnaderna.

Centralbankerna äger idag ungefär en femtedel av de cirka 134.000 ton raffinerat guld som finns i världen. I takt med att guld blir en allt mer omodern och onödig del av ett lands valutareserv, så kommer allt fler länder att sälja, precis som Australien, Belgien och Storbritannien gjort. Den globala produktionen av nytt guld är drygt 2.000 ton per år, vilket betyder att centralbankernas guld motsvarar mer än tio års nyproduktion.

Visst är centralbankerna försiktiga med att sälja. Eftersom de tillsammans äger guld värt två tusen miljarder kronor, vill de förstås inte att guldpriset ska kollapsa. Men det potentiella säljtrycket från centralbankerna gör det mycket osannolikt att guldpriset skulle stiga.

Produktionskostnaderna är det andra huvudargumentet. Precis som när det gäller andra råvaror så är den långsiktiga pristrenden nedåtriktad, eftersom både helt ny teknik och förbättringar av gammal teknik gör utvinningen allt billigare.

Priset på guld i framtiden sätts förstås beroende på tillgång och efterfrågan. De som argumenterar för ett stigande guldpris brukar därför förutspå ökad efterfrågan, både från fattiga länder som är på väg att få högre levnadsstandard och från ökad användning i elektroniska komponenter.

Mycket gammalt guld

Men det speciella med guld är att det finns så mycket »gammalt« guld i förhållande till nyproduktionen. Gamla guldsmycken återvinns nästan alltid till slut, vilket gör att återvinning täcker en allt större del av efterfrågan. Att nyproduktionen är så liten i förhållande till den totala mängden guld gör dock samtidigt att guldpriset på några års sikt skulle kunna stiga mycket kraftigt, eftersom även en fördubbling av den årliga produktionen är mindre än en procent av den totala mängden befintligt guld.

De som argumenterar för ett stigande guldpris brukar dessutom påpeka att guldsmycken fortfarande är statussymboler över hela världen.

När levnadsstandarden stiger i länder som Kina och Indien bör därför efterfrågan på guld stiga betydligt snabbare än BNP. Men samtidigt har den uppväxande generationen upplevt fördelarna med att investera i tillgångar som ger avkastning, alltså fastigheter, aktier och obligationer. Guld ger däremot inga intäkter i form av hyra, utdelning eller ränta. Tvärtom kostar det pengar att förvara guldet säkert.

Ett annat argument för att priset på sikt bör stiga är att många guldgruvor är olönsamma vid dagens prisnivå. Men guldpriset behöver inte stiga särskilt mycket för att gruvorna ska bli lönsamma och dessutom sker det som sagt teknikutveckling även när det gäller guldbrytning, vilket innebär att det om tio år mycket väl kan vara lönsamt att bryta den mängd guld som efterfrågas till betydligt lägre priser.

Ljusskyggt

Nåja, även om man inte tror att guld kommer att ge lika hög avkastning som aktier eller obligationer, så finns det förstås kvar mer ljusskygga skäl att placera i guld. Ett är att man vill smita undan förmögenhetsskatt och eventuell reavinstskatt. Fast dels är det förstås olagligt. Dels räcker det med tre procent avkastning före skatt på ett bankkonto för att avkastningen, även efter 30 procent källskatt och 1,5 procent förmögenhetsskatt, ska bli positiv.

Ett annat skäl är att man vill kunna flytta pengar spårlöst till andra länder eller göra andra typer av betalningar som inte går att spåra. I en framtid med allt större andel elektroniska betalningar, kan man tänka sig att guld blir vanligare som betalningsmedel mellan brottslingar.

Å andra sidan skulle en ökad olaglig användning kunna få vanligt folk att avstå från guld.

Affärsvärldens slutsats av de olika argumenten är som sagt att, avkastningen på en investering i guld även i framtiden kommer att bli dålig. De två viktigaste argumenten för fortsatt fallande priser, att centralbankerna vill göra sig av med sitt guld och att produktionskostnaderna troligen fortsätter att falla, är tunga.

Övriga artiklar om guld

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Invesco
Annons från Trapets