Silkesvantar mot Ryssland

Sanktioner kan te sig olika, och ha olika skäl. Napeleons Kontinentalblockad syftade till världsherravälde, sanktionerna mot Saddam Husseins Irak sökte strypa landets ekonomi och i förlängningen vända befolkningen mot diktatorn. USA:s sanktioner mot Torbjörn Törnqvists ryska affärskollega Gennadij Timtjenko i energihandelsjätten Gunvor Group är inte lika enkla att tolka. Brittiska BP ser inte ut att ha problem med att vara delägare i en oljejätte som i slutänden styrs av Vladimir Putin. Och Exxon – som intressant nog är amerikanskt – verkar bli partner till samma ryska bolag i Irak.

Så varför sattes Gunvor Groups ena ägare – tillsammans med några ryska lokalpolitiker, en bank och en semi-finsk oligark – på Barack Obamas svarta lista? Och hur kunde affären där Timtjenko köptes ut av Torbjörn Törnqvist ske så snabbt, enligt uppgift precis innan sanktionerna blev offentliga?

En teori är att sanktionerna helt enkelt är en varning från väst till öst. USA vill berätta för Putin att de vet allt som händer i Ryssland, att de har koll på hur miljarderna rullar genom systemet och i vilka fickor de hamnar och att de när som helst kan knäcka Gunvor Group som stundtals dominerat handeln med rysk olja. Och att de kan knäcka hela ekonomin. Sanktionerna som snabbt mildrades mot banken Rossiya visade då på motsvarande sätt att USA kan strypa det ryska finansväsendet, om man skulle vilja. Men just nu vill man inte.

Följdfrågan blir då om USA egentligen vill att sanktionerna mot Gunvor Group och Ryssland ska bli riktigt skarpa. Hur stora skulle effekterna bli? När Ryssland ställde in betalningarna 1998 var det nära att knäcka den amerikanska finansmarknaden när hedgefonden Long Term Capitals högbelånade bet havererade i svallvågorna från betalningsinställelsen. En räddningsaktion styrd av den amerikanska centralbanken Fed krävdes för att undvika att Wall Street gick under. Allt för många och stora banker var exponerade mot Long Term Capital.

Hur farligt vore det om Gunvor Group försvann från en dag till en annan? Hur många motparter skulle drabbas, vad skulle effekterna bli på värld­ens råvarumarknader? Vet någon?

Förutom alla handelspartners så har en lång rad banker intresse av att Gunvor Group lever vidare. Gunvor har utfärdat obligationer och tagit krediter för mångmiljardbelopp. Deutsche Bank, Credit Suisse, ING, Goldman Sachs, Société Générale, ABN Amro och Qatar National bank är några av Gunvors banker.

Och det går inte att tänka bort Gunvors schweiz­iska konkurrent Glencore. Grundaren Mark Rich – som jagades för skattefusk och Iran-affärer i 17 år av amerikanska myndigheter för att slutligen att benådas av Bill Clinton på dennes sista arbetsdag i Vita huset – gick på en storsmäll när han försökte sig på en corner på zink-marknaden. När bolaget börsnoterades häromåret avslöjades det att Glencore kontrollerade världsmarknaden för zink, koppar, aluminium och ytterligare några råvaror. Den sortens bolag bör inte gå under, åtminstone inte från en dag till en annan.

Dessutom kanske inte skatteparadisen runt om i världen ska störas allt för mycket. Åtminstone skulle det drabba de av Gunvor Groups advokatfirmor som håller till i Nassau, Genève, Cypern och London.

Så hur allvarligt menade är sanktionerna mot Gunvor Groups delägare?

Ännu så länge ser det ut som om USA och EU har lindat rejält med silke runt sina järnnävar. Att slå tillbaka med full kraft mot den ryska ekonomin riskerar att sänka hela världsekonomin. Och det krävs nog att Putin och Ryssland går bra mycket längre, kanske till en regelrätt invasion av Ukraina eller ännu längre för att det ska vara värt att ta den risken.

Arenasoppa

Soppan kring Friends Arena kommer att förfölja Svenska Fotbollförbundet under många år framöver. Rätt åt dem.