SPECIAL: SKOG – Skog som livsstil
Industrikapitalisten Björn Savén köpte nyligen egendomen Djursnäs utanför Nynäshamn för 53 miljoner kronor. För detta får han 1.200 hektar jord och skogsbruksmark plus ett femtontal byggnader, inklusive en större mangårdsbyggnad. Räknar man bort värdet på byggnaderna och de tomter som kanske kan tas ut, har han betalat ett högt pris för skogen. Men å andra sidan utgör de1.200 hektaren en bra sammanhängande jaktmark. Rika köper skog som de köper konst, som en skogsprofessor uttryckt saken. Björn Savén får ett gammalt nakenbad på köpet. Det kan bli många Zorntavlor i realtid det.
De nya lantherrarna
Att äga en större skogsegendom verkar vara en sorts investering där köparna medvetet gör en dålig affär. Det förefaller handla mer om konsumtion och livsstil än den avkastning som skogen kange. I själva verket är det högsta mode bland svenska industriledare och finansmän att äga en lantegendom. Claes Dahlbeck, Melker Schörling, Olov Stenhammar, Stefan Persson -alla har de större lantegendomar.
Men på nya lantherrarnas egen rankinglista ligger Gustaf Douglas i topp. Han äger sedan tidigare två familjegods med stora skogsmarker, och klippte härom året till och köpte också Boxholms Skogar med 43.000 hektar produktiv skogsmark för 1,2 miljarder kronor. Priserna på skogsfastigheter har fortsatt uppåt under 1999. De sänkta timmerpriserna och höjda räntorna lär emellertid sätta en viss press på priserna. Tittar vi längre fram ser det ännu mera oroande ut. Riskerna gäller kanske inte den avverkningsmogna skogen, men väl den växande. Den som funderar på att köpa skog bör alltså inte räkna med att det blir en bra affär. Om nu skog blir en allt sämre penningplacering framöver, finns det ändå alltid människor som är beredda att betala lite extra för mer svårfångade värden som jakträtten eller bara känslan av att äga skog. Det finns också köpare med en skattesituation som kan utnyttjas vid köp av en skogsfastighet och kunskap om de snåriga skatteregler som omger skogsägandet.
Längtan till landet
Den lantliga livsstilen appellerar inte bara till det översta skiktet i samhället. Den har en bred förankring hos svenska folket, som för inte så länge sedan var bönder nästan allihopa. Längtan efter landet har drivit upp priserna även på mindre objekt, och på andra håll än i Sörmland, där priserna ligger i topp. Norr om Uppsala är de mjuka värdena lägre. Avkastningen blir ändå mycket låg. Den gällande tumregeln om fyra procents avkastning, före skatt, är det normala taket. Vid värderingarna räknas den skog som kan avverkas idag till rådande virkespriser. Den växande skogen diskonteras till ett nuvärde, inklusive den förväntade tillväxten fram till en beräknad avverkningstidpunkt, med utgångspunkt från dagens virkespriser.
Eldorado för skattekunniga
Kapitalstarka köpare av skogsfastigheter får automatiskt en bättre skattesits än de som måste låna mycket. Priserna på skogsfastigheter styrs av köparnas skattesituation. Nolltaxerare är ofta villiga att betala mer än de som betalarhög skatt. Och ju mer eget kapital man kan pumpa in, desto lägre blir den totala skatten, eftersom kapital beskattas med 30procent medan inkomst av tjänst beskattas betydligt högre. Den del av investeringen som inte utgörs av eget kapitalbeskattas hos privata skogsägare som inkomst av tjänst. På nettointäkten utgår först kommunalskatt. Därutöver tillkommer en löneskatt på 20 procent för de som är passiva skogsägare och egenavgifter på 30 procent för de aktiva skogsägarna som arbetar mer än 600 timmar per år med sitt skogsbruk. För de som tjänaröver brytpunkten tillkommer den statliga inkomstskatten. En skogsfastighet ger talrika möjligheter att reducera skatten.
Den som förvärvar skog har rätt att göra förvärvsavdrag på 50procent av den del av köpeskillingen som är hänförbar tillskogsbruksvärdet. Hälften av detta kan utnyttjas direkt vid avverkningen. De som köper intilliggande fastigheter kan få förvärven klassade som rationaliseringsförvärv, vilket innebär att de kan utnyttja hela förvärvsavdraget direkt. Genom att lägga ihop den förvärvade fastigheten med den egna kan de också utnyttja avdraget på sin tidigare ägda skog. Därutöver finns möjligheter att sätta in upp till 60 procent av köpeskillingen på ett skogskonto, där den beskattas först när den tas ut. Dessutom finns möjligheter att göra avsättningar för expansionsmedel, som beskattas till 28 procent, och till periodiseringsfonden. Den som har underskott på andra områden kan kvitta dessa mot skogsintäkterna.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.