Stenas supertankning

Den 16 maj gick Stenas investeringsbolag Adactum över 30 procent av kapitalet i kökstillverkaren Ballingslöv. Enligt börsreglerna måste alla aktieägare då erbjudas samma villkor.

Adactum passerade gränsen till kursen 151,50 kronor, mycket nära bottennivån de senaste två åren. Formellt hade de kunnat lägga ett skambud, och saken hade snart varit bortglömd.

Nu bjuder Adactum i stället 185 kronor per aktie för Ballingslöv, en premie på 17 procent. Varken hackat eller malet, tycker marknadens aktörer, men ändå inte ett uppenbart försök att slingra sig ur budplikten. Så, vad vill Stena egentligen? Adactums vd Martin Svalstedt är på väg till Dubai när Affärsvärlden når honom på telefon.

Vill ni eller vill ni inte köpa ut Ballingslöv från börsen?

– Det vill vi. Till priset vi har offererat. Men inte mer. Vi tycker att det är rättvist mot alla aktieägare att lägga ett bud, till ett vettigt värde på företaget.

Är det inte en lite vankelmodig inställning?

– Nej. Det bara är så. Vi är en långsiktig industriell ägare. Inte en private equity-aktör som måste ha in över 90 procent för att kunna använda bolagets kassaflöde för att kunna amortera av banklånen. Om vi äger 40 procent eller 100 procent spelar ingen roll för Ballingslöv, som fortsätter att utvecklas på samma sätt.

Är drömscenariot att äga hela Ballingslöv eller ligga kvar på 38 procent, där ni är i dag?

– Jag vill lämna det okommenterat. Men vi är naturligtvis förberedda på att äga bolaget i sin helhet. Men vi kommer inte att höja budet.

Och det är du beredd att ta gift på?

– Ja. Vi höjer inte.

Lyckas budet är det inte första gången Ballingslöv blir privatägt. I augusti 1998 sålde Electrolux bolaget till private equity-fonden EQT I, som behöll det i fyra år. I juni 2002 börsnoterades kökstillverkaren.

En köpvärde aktie, tyckte Affärsvärlden då. Ett bra råd, skulle det visa sig. Ballingslövs resultat lyftes av låga räntor och goda tider. Aktien var en lysande investering i fem år. Men skåpsluckor svänger åt två håll. Förra sommaren började både börsen och konjunkturen att vända nedåt, och aktien föll med som mest 40 procent, innan Adactums bud drog upp kursen nu i maj.

En del aktörer hävdar att det just nu är köpläge på börsen för dem som har pengar. Delar du den åsikten?

– Om vi säger så här i stället: Jag hade svårt att förstå en del prislappar för, säg, drygt ett år sedan, och vet att de var drivna av att man stoppade in mycket lånat kapital. Det var svårt att se att det var en uthållig nivå på investeringarna. Det drog i väg prisbilden, som har normaliserats i dag.

Stenasfären ägs av familjen Olsson till 100 procent. Adactum kontrollerar börsposter i bland andra säkerhetsföretaget Gunnebo och hälsokoncernen Midelfart Sonesson, samt en handfull helägda portföljbolag, som kedjan Blomsterlandet och centralsugsföretaget Envac.

Posterna i börsbolagen Meda, Beijer Electronics och Concordia Maritime ligger i ett annat sfärbolag, Stena Sessan.

Om vi tittar på Adactums portfölj i dag, så äger ni antingen mellan 13 och 25 procent i noterade bolag, eller allt i onoterade. Är budet på Ballingslöv en ny strategi?

– Nu tänker du bara på Adactum, men inom hela Stenasfären har vi andra innehav som Concordia Maritime, som ligger över 50 procent, betydligt mer när det gäller rösterna.

Ska vi se som Adactum som en separat aktör?

– Vi är en integrerad del av Stenakoncernen.