Storbolagen slinker undan skattefogden

Det ena storbolaget efter det andra fastnar i skattemyndighetens garn i den årliga koncernrevisionskontrollen. Rapporteringslistorna från före jul, när myndigheternas tid för att slå ned på deklarationer går ut, innehöll snart sagt hela börslistan. Bara vid den politiskt tillsatta skattenämndens sammanträde 18 december (i Stockholm) underkändes deklarationer i bolag som Nordea, Handelsbanken SEB, SCA, SAS, IF Skadeförsäkring och Intrum Justitia. Dagarna innan drabbades bolag som Fortum, Skandia och ABB. Och under hösten slog myndigheterna ner på bland annat OM och Boliden och Proventus som alla drabbats av upptaxeringar i miljardklassen.

Två tredjedelar mindre
Men skenet ser ändå ut att bedra. En färsk promemoria från skattemyndigheten i Stockholm, som sammanställt uppgifter från hela landet, visar att revisionerna i storbolagen, med mer än 800 anställda, ger betydligt mindre utbyte jämfört med året före. Den uträknade (höjda) skatten under fjolåret i samband med upptaxeringsbeslut landar på 2,7 miljarder kronor, mot 9,4 miljarder under 2001. Huvuddelen gäller höjda inkomstskatter där ett av de vanligaste felen är representation som fel- eller fuskredovisats.

En detaljgranskning av siffror från Stockholms län, den enskilt största koncernkoncentrationen i landet, visar också att den faktiska indrivningen av skatt minskar, enligt preliminära siffror.

Höjningen av inkomst av näringsverksamhet var under 2002 3,3 miljarder kronor. Under 2001 var siffran 23,3 miljarder kronor men då förrycktes utfallet av en stor post på nära 18 miljarder kronor i underkända avdrag i Storstockholms lokaltrafik.
Momspåslaget har minskat med två tredjedelar, från 118 miljoner kronor 2001 till 37 miljoner kronor 2002.
De på senare tid så ofta kritiserade skattetilläggen har också minskat kraftigt, från 146 miljoner kronor 2001 till 62 miljoner kronor 2002.
Omräknat i höjd skatt betyder insatsen från koncernrevisionsenheten att intäktsökningen i Stockholm har minskat, från cirka 2,5 miljarder kronor 2001 till 1,5 miljarder kronor.

Ett område inom den särskilda koncernrevisionen som fått stor uppmärksamhet i medier är kontrollen av underskottsavdrag. Här har skattemyndigheten gjort de största nedslagen allt sedan myndigheten i mars 2001 tog sikte på att granska yrkade underskottsavdrag för att bland annat se om de är äkta eller påhittade.

Förlustavdrag i fokus
Förluster kan under vissa omständigheter säljas vidare till bolag som går med vinst där förlusterna kan användas för att kvitta bort vinsterna. För skattemyndigheten är det därmed angeläget att granska om förlusterna är riktiga innan de säljs vidare.
Också här har de sammanräknade nedslagen blivit lägre. Under mars-december 2001 underkändes avdrag för cirka 20 miljarder kronor, bland dem ett för Storstockholms lokaltrafik för 17,7 miljarder kronor. Under 2002 var siffran cirka 3 miljarder kronor, enligt den projektansvarige vid skattemyndigheten, Eidarus Adan.

Totalt räknar han med att hans grupp ska granska cirka 45 koncerner under projektets tidsram som löper året ut. Erfarenheten visar att vid fyra av fem granskningar blir någon del av deklarationen underkänd.
En av fem gör rätt. Vad visar det?
– Underskottsavdrag är ett riskområde. Det är väl känt och det är lätt att göra fel, säger Roland Nilsson som är processansvarig vid myndigheten.
Bolagen tänjer gränserna?
– Ja. Det är klart. Skatt är en kostnad och man gör vad man kan för att komma undan den.