Svårt bli kung i mittens rike

Det blir hektiskt för Exportrådets Kinachef Peter Rosta när han en gång i månaden besöker Sverige. Hans almanacka är fullbokad med möten med företag som vill komma in på den kinesiska marknaden. Den utdragna konjunktursvackan i USA och Europa har nämligen fått allt fler svenskar att rikta sina blickar mot vår tids tillväxtunder – Kina.

Och visst kan Kina få vilken västeuropeisk företagsledare som helst att glömma allt elände på hemmaplan. Vilken bransch man än väljer så pekar tillväxtkurvorna brant uppåt. Investeringar boomar och konsumtionen ökar samtidigt som lönerna är skrattretande låga. Ett paradis med andra ord.

Företagare som drabbats av Kinafebern riskerar emellertid att missa en sak: att de inte är ensamma om upptäckten av det förlovade landet i Öst. Vare sig det handlar om inhemska eller utländska konkurrenter så finns de flesta på plats. Redan är överetableringar och prispress i ett faktum i många branscher.

– Kina är ingen bubbla som det går hål på. Men som företagare ska man inte tro att det går att tälja guld med smörkniven, säger Peter Rosta som sedan åtta år bor i huvudstaden Peking.

Kina är inte heller lika med 1,3 miljarder potentiella köpare av västerländska varor. Flertalet kineser lever kvar i fattigdom. Uppskattningsvis är det mindre än 10 procent av befolkningen som exempelvis har råd att köpa bil.
Kina är långt ifrån en enkel match. Det visar Affärsvärldens genomgång av svenska storföretag med export till eller tillverkning i Kina. Snabbast tycks verkligheten ha hunnit i kapp bolag med konsumentinriktade produkter.

Ett exempel är Electrolux som i fjol omsatte 2,7 miljarder kronor i Kina. Även om siffran bara motsvarar cirka 2 procent av koncernens totala försäljning uppges Kina ha hög prioritet. I framtiden ska alltmer av produktion och inköp ske i Kina.

– Tillgången på kvalificerad arbetskraft är god och lönekostnaden är bara fem procent av den i Europa och USA, säger Johan Fant, finansdirektör för vitvaror inom Electrolux International.

Men faktum är att vitvarujätten kämpar med lönsamhetsproblem i Kina. En orsak är dåligt management men också prispress på kylskåp spelar in. Här har svenskarna visserligen tio procents marknadsandel. Men det är knappast till hjälp på en marknad med överkapacitet och stenhård konkurrens från kinesiska och utländska tillverkare.

Orosmoln om överkapacitet svävar också över bilbranschen. Just nu storsatsar de internationella biltillverkarna på Kina. Bakgrunden är en expanderade medelklass där allt fler får råd att köpa bil. Enbart under årets första sex månader har försäljningen ökat med 80 procent. Bilföretagen själva rapporterar om god lönsamhet.

Siffrorna är ljuv musik för Autoliv, tillverkare av säkerhetssystem för bilar. Bolaget har fem fabriker i Kina. Nästa år ska försäljningen fördubblas till 1,2 miljarder kronor. Timlönerna ligger på cirka 1 dollar. Det är en 24-del av vad som betalas i USA.

– Just nu råder det underkapacitet och alla tjänar bra med pengar, säger Mats Öhman informationsdirektör på Autoliv.

Men glädjeruset riskerar att komma av sig.
Redan om två år väntas bilproduktionen överstiga efterfrågan. Överproduktionen betyder lägre vinster för biltillverkarna och därmed mindre pengar för inköp av Autolivs produkter.

Svenska lastbilstillverkare har även de fått upp ögonen för Kina. I den för Scania men också för Volvo viktiga tyngre klassen över 16 ton uppskattas marknaden till 50 000 fordon. Om sex till sju år beräknas siffran kunna uppgå till 100 000.

Brister i vägnätet gör att användningsområdet för tyngre fordon ännu så länge är begränsat. Scania är därför avvaktande när det gäller Kina. Volvo är med sitt bredare fordonsprogram offensivare. Volvo har också tecknat ett joint venture med en kinesisk tillverkare.

Men just samarbetsavtalen med kineser har visat sig vara fulla av risker. Det finns flera exempel på tvister inom bilindustrin. Ett vanligt problem är oklarheter kring patentfrågor och plagiat.

Risken för piratkopior anses också vara det enskilt största hotet mot utländska läkemedelstillverkare i Kina. Astra kom under 1970-talet till Kina och i dag omsätter Astra Zeneca 2,3 miljarder kronor där. Det ska jämföras med de 137 miljarder som koncernen totalt omsatte i fjol. Men vad som inte är kan bli.

Marknadsundersökningsinstitutet IMS Health spår att den kinesiska läkemedelsmarknaden 2010 kommer att ha passerat USA:s i storlek.

Svenska verkstadsbolag är så här långt mest framgångsrika i Kina. Receptet stavas specialisering mot mera avancerade produkter. Verktygstillverkaren Sandvik omsätter en miljard kronor i Kina och bolaget räknar med att kunna växa med upp till 30 procent per år under den kommande femårsperioden.

Sandviks Kinachef, Anders Hägglund, räknar med att den kinesiska ekonomin kommer att växa med 7 till 8 procent fram till 2008.

– Men inga kurvor pekar rakt upp i himlen. Någon gång blir det ett hack i kurvan, säger Anders Hägglund.

Största hotbilden är risken för överinvesteringar
Den kinesiska regeringen har investerat stort i infrastruktur och det är kostnader som måste betalas.

Tillväxt kan även SKF skryta med. Omsättningen har fördubblats de senaste tre åren och bolaget räknar med fortsatt stor efterfrågan på bland annat kullager till bilar. Även ABB ligger bra till med sina kraftöverföringssystem. Elförbrukningen har ökat dramatiskt och den kinesiska staten storsatsar på att modernisera elnäten.

Flera lås räknar Assa Abloy med att kunna sälja i Kina. Företaget kontrollerar cirka 25 procent av marknaden för dörrlås i Kina och omsätter cirka 400 miljoner kronor. Och även om prognoser är svåra att ge räknar Geoff Norcott, ansvarig för södra Stillahavsregionen, med att marknaden inom fem år har växt till 6 miljarder kronor.

– En stad som Shanghai kan bli lika stor som Australien, säger han.

Ståltillverkaren SSAB har också upptäckt den kinesiska marknaden. Kina är världens största stålmarknad och svarar för en fjärdedel av allt stål som förbrukas. Men det är inte volymerna som intresserar, understryker SSAB:s vd Anders Ullberg. Vinsterna kommer i stället från försäljningen av specialstål som i år väntas uppgå till 300 miljoner kronor. Småpengar i ett bolag som omsätter 20 miljarder kronor årligen.

Stor i Kina är förpackningsgiganten Tetra Pak. I år beräknas försäljningen öka till tio miljarder förpackningar vilket gör Kina till bolagets enskilt största marknad.

Störst av de svenska bolagen i Kina är Ericsson. Bolaget redovisar inte längre några siffror på landsnivå men så sent som 2001 stod Kina för 12 procent av bolagets fakturering på totalt 210 miljarder kronor. Under andra kvartalet i år uppgavs Kina vara näst största marknad efter USA.
Men telekommarknaden är tuff – även i Kina.

Utländska mobiltelefontillverkare tappar marknadsandelar mot lokala tillverkare. Även på mobilsystem har konkurrensen ökat betydligt. Bedömare betvivlar att Ericsson i framtiden kommer att kunna behålla sin starka position när den nya generationens mobilsystem ska introduceras.Boomande marknad

Runt 200 svenska företag finns i dag etablerade i Kina. Handeln med Kina utgör cirka 2 procent av Sveriges totala handel. Under 2002 uppgick exporten till 13,8 miljarder kronor och importen till 10,6 miljarder kronor. Under första halvåret i år gick Kina om Japan som Sveriges viktigaste exportmarknad i Asien. 85 procent av de svenska företagen går med vinst, enligt Exportrådet.
Källor: SCB, Exportrådet

Fördelar
+ Extremt låg arbetskraftskostnad
+ Välutbildade arbetare
+ Växande medelklass
+ Boomande investeringar och konsumtion

Nackdelar
– Hård inhemsk och utländsk konkurrens
– Överkapacitet och prispress
– Piratkopior och patentstöld
– Fragmenterad marknad

Alla kurvor pekar uppåt

Mobiltelefoner. Kina har flest mobiltelefoner i världen och en tredjedel av världens alla mobiler tillverkas i Kina. Fortfarande utgör landets mobilanvändare bara cirka 10 procent av befolkningen. Under decenniet räknar man med att siffran kan komma att klättra upp till 65 procent. Varje månad ökar antalet mobilanvändare med fem miljoner
och redan 2005 beräknas antalet vara uppe i 418 miljoner.

Bilar. I dag går det snitt sex bilar per tusen invånare i Kina. Prognoser bedömer att biltillverkningen i landet kommer att öka från 1,9 miljoner i år till 5 miljoner år 2010.

Stål. Kina har blivit världens största stålmarknad. I dag svarar landet för en fjärdedel av världens stålförbrukning.