Sverige, Nej tack

—

Utflyttningen av svenska företag till låglöneländer fortsätter i snabb takt. Men det är inte längre bara industribolagen som skapar rubriker. Flytten handlar i allt större utsträckning även om tjänsteföretag.

Det råder delade meningar om hur många tjänstejobb som lämnar Sverige under de kommande åren. Svenskt Näringsliv talar om en utflyttning av ungefär 5?000 jobb per år. Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, hänvisar däremot i sin rapport ?Offshoring IT Services? till analyshuset Forrester som uppskattar utflyttningen av svenska tjänstejobb till några hundra.

-ITPS talar om den direkta flytten. Till det måste läggas att svenska företag köper mindre från svenska underleverantörer och att investeringar allt oftare hamnar utomlands, säger Svenskt Näringslivs chef­ekonom Stefan Fölster.

-Dessutom är det vanligare att företag flyttar ut successivt, snarare än att de varslar hela fabriker eller avdelningar. De siffrorna syns inte i statistiken, tillägger han.

Det är det som kallas den tysta flytten.

Trots oenighet om antalet utflyttade tjänstejobb verkar alla överens om att tendensen är ökande. ITPS genomgång av företag med dotterbolag utomlands visar att bolagen ökat antalet anställda utomlands med 29 procent mellan åren 1993 och 2002. Samtidigt har företagen minskat antalet anställda i Sverige med 15 procent. Av de drygt 400?000 arbetstillfällen som då skapades, lokaliserades cirka 135?000 till låglöneländer. Det har tidigare framför allt rört sig om flytt av produktion, men flytt av tjänstejobb ökar.

-Vi har ett begynnande fenomen av tjänster som outsourcas till andra länder. Den direkta utflyttningen av tjänster ökar och det gör även köp och investeringar av tjänsteproduktion utomlands, säger Stefan Fölster.

Programvarubolaget Telelogics vd Anders Lidbeck talar om ett svalnande intresset för att anställa svenskar. Av förra årets 100 nyrekryteringar gjordes 90 i Indien och tio i USA. Och de senare var ersättningsjobb, inte nya jobb. Genom att lägga ner verksamhet i Sverige och flytta till Indien har bolaget fått ner kostnaden till 20 procent av den tidigare. Lidbeck påpekar att utflyttningen har fått effekter som han inte hade räknat med.

-Det handlar inte längre bara om kostnader. De anställda vi har i låglöneländer arbetar mer och effektivare och de älskar utmaningen. När det kommer till faktorer som arbetsmoral, insats och kompetens har de anställda i låglöneländer överträffat förväntningarna, säger Telelogics vd.

Enligt honom är det viktigt att Sverige och svenskarna förstår att möta de utmaningar som väntar. Det gäller att skapa förutsättningar för folk och företag att flytta hit och stanna här. Som det ser ut står vi inför ett Norrlandsfenomen, där Sverige blir ett land i periferin. Det blir inte viktigt för företagen att finnas där och resultatet blir att kompetensen flyr landet, menar han.

Samtidigt ökar kompetensen i låglöneländerna hela tiden. Varje år utexamineras två miljoner engelsktalande studenter med tekniska kunskaper i Indien. Kinas universitet släpper ut en miljon ingenjörer varje år och Ryssland har 40 procent fler naturvetare per capita än Storbritannien, Tyskland och Frankrike.

-Man ska inte tro att vi anställer second class people. De är väldigt kompetenta och har solid utbildning och hög motivation. Och vi flyttar mer och mer kvalificerade jobb, säger Håkan Friberg, personaldirektör på Tieto Enator.

Bolaget har i dag 1 000 av totalt 16?000 anställda knutna till sig i Tjeckien, Indien och Ryssland. Och siffran ökar.

-Vi kommer att passera 2?000 i år och trenden pekar mot några tusen jobb år 2009. Någon organisk tillväxt i Sverige kommer inte att äga rum, säger Håkan Friberg.

I en undersökning av 900 svenska företag som Svenskt Näringsliv gjort uppgav tio procent att de flyttat verksamhet utomlands under de senaste två åren. Dessutom uppgav en femtedel att de förlorat uppdrag på grund av att kunderna har flyttat utomlands. En siffra som kommer att stiga till 30 procent under de kommande fem åren.

Alla jobb flyr dock inte Sverige. New York Times krönikör Thomas Friedman skriver i boken ?The World is Flat? att det kommer att att finnas fortsatt lokal efterfrågan på specialister inom de flesta yrkeskategorier. Så även på personer med lokalt förankrade jobb som frisörer, servitörer, rörmokare, sjuksköterskor, läkare och elektriker. Sådana jobb är inte flyttbara. Men långt fler arbetstillfällen än man tror kan outsourcas. En skilsmässoadvokat måste finnas på plats, men kan mycket väl använda sig av biträdande jurister i Indien eller Estland.

Huruvida globaliseringen innebär hot eller möjligheter råder det delade meningar om. Professorerna Mats Persson och Marian Radetzki menar att det enorma arbetskraftsutbud som finns till följd av Kinas och Indiens inträde på marknaden, kommer att sätta rejält tryck nedåt på de svenska lönerna. Nästa generation svenskar kommer att få nöja sig med en bråkdel av det som dagens svenskar har haft.

De allra flesta menar dock att man med flexibilitet i arbetsmarknaden och ett gott företagsklimat kommer att klara utmaningarna. Låglöneländernas framväxt leder till ökad köpkraft i många länder och det får positiva effekter på i-ländernas ekonomier, om länderna hanterar situationen rätt.

En skillnad jämfört med tidigare omdaningar är att nedläggningarna och utflyttningen sker tvärs över alla branscher. Tidigare har specifika industrier legat i farozonen och rädslan för att bli av med jobben har koncentrerats till några få grupper. I dag går nästan ingen säker.

Lotta Dinkelspiel