Swedbank: Två räntehöjningar i korten för Riksbanken

Redan i början av nästa år kan Riksbanken börja höja räntan, enligt prognosen i Swedbank Economic Outlook.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT och Swedbank

Trots den nya smittovågen och de restriktioner som medföljer väntas svensk ekonomi utvecklas starkare än vanligt under de kommande åren, skriver Swedbank i sin prognos. Utsikterna må dämpas i närtid av smittspridningen och höga elpriserna, men detta väntas vara övergående.

Swedbank pekar på att den ekonomiska aktiviteten är tillbaka på den nivå som den hade varit på om pandemin inte hade inträffat. Dessutom har arbetslösheten fallit tillbaka till nivåerna före pandemin. Svensk ekonomi förväntas växa med 3,4% 2022 och 2,2% för 2023.

Samtidigt ligger inflationen på höga nivåer. I närtid driver de höga elpriserna upp inflationen till omkring 4%, men inflationen väntas falla tillbaka under andra halvåret när elprisökningen avtar. Men Swedbank räknar med att övervältringen av stigande priser från företagen till konsumenterna blir betydande under 2022.

Under de kommande åren väntas den underliggande inflationen hamna på omkring 2% per år. Detta, menar Swedbank, innebär att Riksbanken kommer att tidigarelägga en mindre expansiv penningpolitik. Swedbank tror nu på två räntehöjningar under 2023. Den tidigare prognosen låg på en räntehöjning under hösten 2023.

”Riksbanken kommer att strama åt penningpolitiken något snabbare än vad de hittills har signalerat. Vi räknar med att de kommer att börja minska sin balansräkning vid halvårsskiftet i år och att de kommer att höja reporäntan med 25 räntepunkter i början av 2023 och ytterligare en räntehöjning väntas i slutet av 2023”, säger Swedbanks chefekonom Mattias Persson.

Experterna om inflationen 2022: ”Kan sätta avtryck på Riksbanken”

Även finanspolitiken väntas stramas åt. Dock räknar banken med att de ofinansierade budgetåtgärderna kommer att vara större än normalt både 2022 och 2023. Under 2022 väntas ofinansierade åtgärder på strax under 80 miljarder kronor och under 2023 åtgärder för 60 miljarder kronor.

”Sveriges statsfinanser går starkare ur pandemin – trots en expansiv finanspolitik och att ytterligare stödåtgärder har introducerats, samt att stöd till hushållen för att kompensera för de höga elpriserna aviserats. Stödet på 6 miljarder kronor är inte klart i sin utformning. Att kompensationen kopplas till förbrukning och inte pris innebär att hushåll i olika delar av Sverige kompenseras lika mycket – trots att elpriset stigit mycket mer i södra Sverige. Således är åtgärden mindre träffsäker”, säger Mattias Persson.

Vad gäller bostadsmarknaden väntas prisökningen fortsätta under de kommande åren och prognosen är en ökning på 5% per år under 2022 och 2023.

”Bostadspriserna väntas fortsätta att öka om än i lägre takt, vilket innebär att en bostad år 2023 i genomsnitt väntas kosta cirka 30% mer än 2019”, säger Mattias Persson.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.